Men först Carina och PRI. PRI står för Principles for Responsible Investment och är FN:s initiativ för ansvarsfulla placeringar. Folksam var med att ta fram dessa principer och var också bland de första att skriva under dem när de lanserades 2006. Det innebär att Folksam i sina investeringar tar hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och korruption.

Carina kommer idag att prata om Folksams arbete med att påverka företag att bli mer jämställda. Det är inte bara en mänsklig rättighet att ha samma möjligheter oavsett kön. Vi är övertygade om att jämställda bolag fattar bättre strategiska beslut, förstår marknaden. Olika undersökningar visar även att jämställda bolag är mer lönsamma än icke-jämställda bolag.

Det här är ett faktum som även tas upp i artikeln jag nämnde ovan. Avsaknad av kvinnor på toppen beskrivs numera som ”brain drain” och att företagen är dåliga på att behålla talanger. En studie vid Colombia Business School och University of Maryland analyserade de 1500 största amerikanska bolagen från 1992 till 2006 och kom fram till att de som hade kvinnor på toppositioner presterade bättre. Särskilt i de fall då bolagen hade vad forskarna kallade en ”innovationsintensiv strategi” där ”kreativitet och samarbete är särskilt viktigt”.

Precis som artikelförfattaren skriver så är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Kanske bidrar kvinnor till bättre resultat, kanske har företag med bättre resultat lättare att rekrytera och behålla duktiga kvinnor. Kanske är det en kombination. Klart verkar i alla fall vara att kvinnor både har lättare att få jobb och också anstränger sig mer för att få ett jobb. I alla fall på så sätt att de i större utsträckning än män studerar vidare.

“One would think that if men were acting in a rational way, they would be getting the education they need to get along out there,” says Tom Mortenson, a senior scholar at the Pell Institute for the Study of Opportunity in Higher Education. “But they are just failing to adapt.”

Och det är här nånstans som artikeln börjar visa den – som det nästan framställs – sorgliga baksidan med kvinnors framsteg på arbetsmarknaden. Kvar bakom sig ser de ut att lämna outbildade män som är de första som förlorar jobben när lågkonjunkturen kommer. De mansdominerade branscherna brukar drabbas först och hårdast när ekonomin står still. Och där kvinnor hittar jobb i nya branscher, inom traditionellt kvinnliga områden, vill eller kan männen inte ta en plats.

Det är svårt att sammanfatta artikeln helt, och jag slutar här. Men har du tid så läs! Slutsatsen styrker framför allt – tycker jag – det här med att jämställdhet verkligen inte bara handlar om kvinnors rättigheter utan också om mäns rättigheter. Gamla föreställningar och fördomar om vilka vi är utifrån våra kön har tidigare hindrat kvinnor från så mycket i livet. I framtiden, och redan idag, är män lika mycket drabbade av de gamla könsrollerna, om än på andra sätt.

/Emilie Westholm

En av deltagarna tipsade oss andra om följande tal, som jag vill rekommendera vidare. Här berättar nämligen Sheryl Sandberg, COO på Facebook, hur hon tror att fler kvinnor kan nå toppen. Och även om vissa saker eventuellt gäller i större utsträckning för den amerikanska marknaden så är jag övertygad om att vi svenska kvinnor också kan ta till oss en hel del av det hon säger. Inte minst den delen om att se sin egen framgång. Eller vad tycker du?

Click here to view the embedded video.

/Emilie Westholm

Nu längtar jag efter våren och till Tivoli! Tänk er att sitta i solen och mumsa i sig en stor strut med glass, sylt och fløde…

/Emilie Westholm

Svenska styrelser visar att problemet inte handlar om kvinnor utan om brist på bred kompetens och mångfald. Nästan samtliga ledamöter är äldre herrar som har arbetat tillsammans länge eller på annat sätt stöpts i samma former. Det är alltid farligt när grupper blir för homogena.

I många frågor är företag ofta kapabla till att agera snabbt och med besked, speciellt om de är relaterade till åtgärder som kan lyfta resultatet. Om vi utgår ifrån att mer mångfald i en organisation leder till bättre lönsamhet, vilket jag är övertygad om, så är det märkligt att det ska gå så långsamt. Mångfald – inklusive jämn könsfördelning – i företagsledningar ger fler infallsvinklar, bättre omvärldsanalys och ytterst ökad lönsamhet.

En initierad gissning är att Svenskt Näringsliv kommer att vara negativa till kommissionens ställningstagande. Det spelar ingen roll vad Urban Bäckström eller den han skickar fram tycker, företsagen måste börja anpassa sig till en framtida lagstiftning. Samhället har alltid haft åsikter om hur äganderätten ska utövas, och det gäller lika mycket i Sverige som i EU. Argumentet att fler EU-regler driver bort bolagen från börsen håller inte eftersom uppköpen av börsbolag påbörjades långt innan kön blev en fråga i Bryssel. Visst ska man ha respekt för äganderätten men vi vill också ha lönsamma bolag stryrda av personer med bredkompetens.

Oftast är det en mer eller mindre vederhäftig undersökning som ligger bakom rubriken. Nu senast är det Aftonbladets alltid lika animerade Robert Collin som drar en av sina favvo-teser – Män kör bättre  än kvinnor.

Även denna gång ligger en undersökning till grund för artikeln. Det lite märkliga denna gång är att försäkringsbolaget  IF:s undersökning visar att det är män som kör ihjäl fotgängare i 15 av 16 fall.

Av detta drar Collin  den något märkliga slutsatsen att män kör bättre än kvinnor. Kansker har jag en annan bild om vad som utmärker en bra förare än vad han har. I min värld står egenskapen att inte köra ihjäl fotgängare för en rätt stor del av det som kännetecknar en  skicklig  förare.  Collin har uppenbarligen inte riktigt samma uppfattning. Exakt vad han bygger sitt resonemang på framgår icke men det har eventuellt något att göra med gener, uppfostran och väldigt mycket med dockvagnar att göra. 

 Tjejer kör helt enkelt för mycket dockvagn. På grund av detta blir de inte bara sämre bilförare utan också hjälplösa trafikoffer. Männen kör helt enkelt ihjäl kvinnor på grund av att de kliver rakt ut i gatan med skygglappar åt sidorna och gärna med barnvagnen som en murbräcka framför sig. Intressant teori onekligen,  om än helt och hållet sprunget ur Collins manligt vältränade hjärna och utan minsta spår av vetenskaplig fakta. Bristen på vetenskapliga fakta kan möjligen ha att göramed att Collin har haft mycket svårt att finna några dokumenterade bevis  för sina teorier. Jo föresten, för ett par veckor sedan återgav han följande sedelärande berättelse ur sin egen trafikvardag:

Senaste för ettpar veckor sedan klev en ung mamma ut på överångsstället framför nosen på mig. Med barnvagnen som murbräcka och utan att vrida på huvudet en enda grad åt mitt håll. Jag bromsade in, vevade ner rutan och föreslog i vänlig ton att hon borde se sig för. Och fick svar på tal, i betydligt mindre trevlig ton: DET ÄR DU SOM SKA STANNA. OCH DU FÅR BETALA 3 000 I BÖTER OM DU KÖR! Sen marscherade hon vidare. Nöjd med att ha vunnit fajten.

Försäkringsbolagen har redan bestämt sig i frågan – och de har data att backa upp det med.  All erfarenhet  pekar på att  unga män  har mer riskfyllda körvanor än unga kvinnor. Män mellan 16 och 25 löper  mycket större risk att bli  inblandade i olyckor, eller bötfällas  för trafikförseelser. (Källa: Insurance.com). Enligt TrafficSTATS,  en  amerikansk riskanalysstudie,   har män en 77% högre risk att dö i en olycka jämfört med kvinnor. Till tröst för Collin ska dock sägas att mellan åren 1975 till 2007 ökade antalet kvinnliga dödsfallmed 1 procent jämfört med 11 procents minskning för manliga bilister.   Läs gärna Folksams Trafiksäkerhetsblogg.

Men som sagt,  allt beror ju på vad man menar med ”bättre”.

Hade äran att få besöka Sverker Rakt På igår.  Jag blir alltid rätt skraj inför offentliga framträdanden och att bli grillad av den mytomspunne Sverker var inget undantag. Eftersom jag i mitt yrkesliv ofta får skäll och kritik från olika håll så har jag alltid kollat i Sverker i Plus för att lära mig hur man kan ta emot kritik på ett sätt som verkar vettigt.  Jag har kommit fram till att devisen för ”På minuten” gäller även för media:

• Inte tveka eller staka sig
• Inte upprepa sig
• Inte lämna ämnet eller rummet

Just denna gången var det dock inte för att stå till svars som jag var där. Istället fokuserade man på pensionskapitalets makt och jag fick personifiera en sida av detta.   Hur det gick kan beses här:

http://svtplay.se/v/2319798/sverker_rakt_pa/del_4_av_10?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2319798/sb,p139921,1,f,-1

Folksam hävdar att en ökad andel kvinnor i en bolagsstyrelse har en positiv effekt på lönsamhet och hänvisar lite allmänt till ”ett flertal studier”.

I själva verket finns det inga studier som stödjer det påståendet. Antingen hittar man inget samband eller så kan man inte bevisa kausalitet. I andra fall rör det sig om en felaktig uppfattning av vad ”lönsamhet” innebär.

Svenskt Näringsliv gjorde 2007 en bra genomgång av 14 vetenskapliga studier och kom fram till att inga av dem gav stöd åt påståendet att fler kvinnor skulle höja ett företags lönsamhet.

http://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/bara-kvinnor-skapar-inte-hogre-lonsamhet_37270.html

Hellre än att lura folk att tro att det finns en positiv kausalitet mellan andelen kvinnor i en företagsstyrelse och bolagets lönsamhet och därmed aktiekursutveckling borde de säga rakt ut att det är endast är en fråga om ideologi.

Här är mitt svar:

När det gäller forskning så finns det studier som visar att jämställdhet har positiv effekt på lönsamhet – exempelvis de undersökningar vi nämner i prm men även McKinsey har kommit till samma slutsats.

Men som du skriver finns det även studier som visar motsatsen. Världen är inte så enkel att den kan förklaras enbart genom att undersöka ett kriterium – i det här fallet könsfördelningen. I TV4-intervjun så sa jag just detta, men den delen klipptes bort…

Däremot är könsfördelningen i sig ett tecken på hur diversifierad en grupp är, något som vi som ägare ser som viktigt eftersom en grupp med olika typer av erfarenheter med största sannolikhet fattar bättre beslut än en grupp där alla har likadan bakgrund. Flera av de företag vi träffar anser också att arbetet för jämställdhet i bolaget är en lönsamhetsfråga. För ett företag har det bland annat visat sig att de som trivs bäst på arbetsplatsen arbetar i team med både kvinnor och män. Grupperna med enbart män var minst nöjda med sitt arbete. Ett annat företag har upptäckt att fler kvinnliga medarbetare minskat arbetsplatsolyckorna och underhållskostnader av olika slag.

Jämställdhet ska naturligtvis inte enbart eftersträvas av något slags moraliskt rättviseskäl. Det har vi aldrig hävdat och kommer aldrig att hävda heller. Men när du skriver att vi borde säga rakt ut ”att det endast är en fråga om ideologi” så undrar jag vad du egentligen menar? Vilken ideologi hänvisar du till då? Att alla människor, oavsett kön, ska ha chansen att bli bedömda utifrån sin kompetens ser jag personligen som en mänsklig rättighet. Och om företagen utgår ifrån kompetensen så blir både företagen bättre och vi som aktieägare nöjda med avkastningen.

Emilie Westholm

Skillnaden i årets rapport är att även ledningsgrupperna undersökts och att grupperna i sin helhet utvärderats. Till vår hjälp har vi tagit Magnus Fredriksson, som är forskare på JMG i Göteborg.

Teorin vi lutar oss på är att ju bredare kompetensbas en grupp besitter, desto större möjligheter finns för lyckade resultat. I kommentarer på di.se har det tolkats som att Folksam anser att ”vem som helst” ska plockas in i styrelserna. Det har vi aldrig ansett, däremot att kompetensbegreppet behöver definieras och utvidgas. Det är inte vi som har valt att redovisa styrelseledamöternas kompetens på det sätt som börsbolagen gör, det är bolagen själva. Naturligtvis finns det många delar av en persons kunskap och talanger som inte ryms i de snäva kriterierna. Likaså borde företagens styrelser ha klart för sig vilken kompetens varje ledamot för sig tillför styrelsen, så att gruppen som helhet inte saknar de perspektiv som krävs för att förstå sin marknad.
 
Men är det inte märkligt att exempelvis lastbilsföretag anser sig ha svårt att hitta kvinnliga styrelseledamöter eftersom de inte känner till teknik eller fordon när samtidigt ett sminkproducerande företag av någon anledning inte tycks ha samma problem med att de manliga ledamöterna inte använder mascara?

Apropå lastbilsföretag så finns ytterligare information att läsa om detta bolag i förordet i Styrelsekompetensindex 2009, där vi för övrigt citerar John Stuart Mill. Trots att man inte kan tro det när man idag läser liberala debattörers syn på feminism så var det i liberalismens gryning som kvinnors rättigheter för första gången på allvar fördes fram.

* De ledamöter som hade titeln hedersdoktor var samtliga män.

Docenten menar att vi borde ha beaktat huruvida företagen själva vet vilken kompetens just de behöver för att möta sina specifika utmaningar som t ex utländsk konkurrens eller strukturomvandling. Här är han något på spåren. Problemet är just att det finns ett och annat att önska beträffande styrelseledamöternas självinsikt på detta plan. 

Michaël Berglund Executive Search  har faktiskt undersöktdenna fråga och funnit att VD:arna i bolagen är långt ifrån nöjda med sina styrelserf.  Bara hälften av VD:ar som svarat i deras undersökning anser att styrelsen har kompetens och erfarenheter för att utveckla bolagets strategiska arbete. De tycker också att för lite tid sätts av för att diskutera företagets strategi.  Styrelseordförandena är dock väldigt nöjda med sin egen kompetens. Här är 89 procent nöjda.

Styrelseutvärderingsföretaget Boardment har gjort liknande studier och funnit samma något självgoda tendens. Ledamöterna bedömer sitt egna arbete som utomordentligt gott.  (De manliga styrelseledamöterna tenderar att värdera sina insatser något högre än kvinnliga ledamöter).

Detta väcker frågan om det verkligen är rätt personer som sitter i svenska styrelser eller om ambitionsnivån och självkritiken hos styrelsen ligger på rätt nivå.

Folksams Kompetensindes 2010 gör inte anspråk på att ge en helt uttömmande bild av hur det är ställt med kompetensnivån i styrelserna. Vi har undersöktkompetensen hos drygt 3 300 ledamöter i 255 bolags styrelser och ledningsgrupper medutgångspunkt från de uppgifter som anges i företagens årsredovisningar. Några mer detaljerade beskrivningar över vilket kompetensbagage de olika personerna medför finns inte att tillgå. Detta hindrar naturligtvis inte att detta skulle kunna göras, något för Institutet för Näringslivsforskning ?  Institutet, där docenten håller hus i vardagen, är finansierat av Svenskt Näringsliv  och har en gedigen erfarenhet av näringslivs forskning och skulle säkerligen kunna ge ett vetenskapligt perspektiv på den komplicerade frågan om varför manliga civilekonomer i medelåldern är de personer som är mest lämpade att styra och leda våra företag. Docenten är  visserligen enligt sin beskrivning mest intresserad av Income and wealth inequality; Taxation; Historical financial development; Sports economics men det finns kanske någon annan bland de 20 männen och 3 kvinnorna i forskarstaben som skulle kunna finna detta ämne intressant.