Bonusar i banker och finansbolag har med rätta kritiserats hårt de senaste åren.   Ett av problem ligger i själva namnet BONUS.  ”Bonus”  signalerar att någon ges en  en belöning för goda prestationer -  vilket förefaller något i otakt med hur  vissa banker har presterat under de senaste åren.

I själva verket har bonusarna inte alls varit en belöning  för goda prestationer. Istället har det varit en form av  rörlig lön. Ersättningspolicyn för en bank säger ofta att ”Lönen består av en fast och en rörlig komponent. Den flexibla komponenten minskar om företaget presterar sämre, vilket den har gjort för de flesta banker under de senaste åren.

Om bankerna skulle klara av det pedagogiska tricket att  byta namn på sina ”bonusar” till något som ”flexibel lön” så skulle kanske förståelsen blan kunder och aktieägare öka. Det finns även andra fördelar med ett mer renodlat rörligt lönesystem.  Flexibel lön är avsett att motivera människor,  och hindrar dem från att lämna företaget.  Jag tror vi skulle kunna dra nytta av de anställdas bredvilja att godta den här typen av system. Det är inte många andra yrkeskategorier som så lättvindigt har accepterat sådana kraftiga lönesänkningar som blir resultatet av att man har en stor del av lönen rörlig. Tänk bara på vad som skulle hända om man föreslog detta för t ex flygbolag.

Rörliga lönesystem måste dock användas med stor försiktighet så att man inte får ovälkomna effekter. Forskning har t ex visat att markanta löneskillnader inom ett team är direkt skadligt för prestationen genom att laget som sådant då presterar sämre (Matt Bloom). Inte ens extremt hög lön förefaller vara verkningsfullt för individer – människor med löner inom mer normala gränser presterar bättre (Dan Ariely).
När nu Finansinspektionen presenterar de nya regelverket för ersättningar inom den finansiella sektorn har man en chans att omarbeta lönesystemen på ett förnuftigt sätt. Genom att utgå från fast lön och lägga tydliga gränser för hur stor del som ska kunna vara rörlig i förhållande till den, inte dra sig för att låsa in stora delar av den rörliga lönen ett par år och betala en del av den rörliga lönen i aktier så har nu branschen ett unikt tillfälle att putsa upp sin image och återfå en del av det för den finansiella sektorn så viktiga förtroendet.

Hade äran att få besöka Sverker Rakt På igår.  Jag blir alltid rätt skraj inför offentliga framträdanden och att bli grillad av den mytomspunne Sverker var inget undantag. Eftersom jag i mitt yrkesliv ofta får skäll och kritik från olika håll så har jag alltid kollat i Sverker i Plus för att lära mig hur man kan ta emot kritik på ett sätt som verkar vettigt.  Jag har kommit fram till att devisen för ”På minuten” gäller även för media:

• Inte tveka eller staka sig
• Inte upprepa sig
• Inte lämna ämnet eller rummet

Just denna gången var det dock inte för att stå till svars som jag var där. Istället fokuserade man på pensionskapitalets makt och jag fick personifiera en sida av detta.   Hur det gick kan beses här:

http://svtplay.se/v/2319798/sverker_rakt_pa/del_4_av_10?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2319798/sb,p139921,1,f,-1

Den senaste tidens utveckling i HQ Bankfallet visar att Finansinspektionens kontroll i huvudsak fokuseras på att vara domare i efterhand. När Finansinspektionen utövar sitt myndighetsansvar kan det ha gått månader och år.  Det är därmed upp till varje aktieägare och kund att kräva ett tydligt svar på nedanstående frågor innan man kan sitta någorlundatrygg i båten.  En klok regel när det gäller navigering är att man aldrig ska segla sin båt till områden där ens hjärna inte redan varit.

• Hur har Banken säkerställt att riskkontrollfunktionen inom banken granskar efterlevnaden av bankens system och instruktioner oberoende av själva verksamheten? 
•  Hur är det säkerställt att riskkontrollfunktionen är tillfredställande bemannad och hur det är säkerställt att de som arbetar där har rätt kompetens?
• Hur är det säkerställt att VD för banken har tillräcklig kompetens för att bedöma riskerna?
• Hur säkerställs att bankens styrelse har tillräcklig kunskap om hur verksamheten fungerar, hur avkastningen skapas och vilka risker som är förknippade med verksamheten?
• Finns det en rutin som innebär att alla påpekanden från finansinspektionen rörande bankens verksamhet rapporteras direkt till styrelsen?

En personlig reflexion är att det är inte rimligt att risker ska uppmärksammas av enskilda ”Whistleblowers”  media eller skvaller på sta´n. Det är inte rimligt att finansiella företag behandlas på olika sätt av myndigheterna för att de bedöms ha olika betydelser för den finansiella stabiliteten.  Det är inte rimligt att ”tillräcklig kompetens” är något som endast kan fastställas ni efterhand. Det måste finnas en tydlig definition av kompetens i förväg för att problem ska kunna undvikas. Vi ska ha tydliga regler som gäller lika för alla. Det är inte rimligt att beslut om indragna tillstånd ska komma som en obehaglig överaskning för kunder, aktieägare och anställda.

1) Whistleblower är ett engelskt begrepp för en person som anmäler brott, korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att straffas för detta. Straff kan vara att åtalas för förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

1. De spelar med aktieägarnas pengar för egen vinnings skull
2. De tjänar storkovan, inte när de lyckas utan när det ser ut som de lyckats. När aktiepriset går upp kickar bonusen in. Företagets verkliga värde vet vi inget om.
3. De vinner även när de förlorar genom att de då löser ut sina fallskärmar och hystar in avgångsvederlag.
4. Det får ibland extra betalt bara för att de är med i spelet. Han menar då de extra bonusar som ibland faller ut bara för att två företag har gått samman.
5. Vissa får bonus bara för att sitta kvar på sin stol, sk ”retention bonus”.

Om fler chefer dessa dagar var lika kreativa när de gör sitt jobb,  som de är med att fixa fram sin lön, skulle vi vara i en period med högkonjunktur och inte i kris,  dundrar Henry,

Har han rätt? Jag tycker att det ligger en hel del i hans kritik. Ett företags långsiktigavärde motsvaras inte endast av det finansiella resultat som tar sig uttryck i priset på aktien.  Han har rätt i att ett företag är mer komplext än så. Alltför många stora företag  har idag inte tillgång till verkligt ledarskap.  Men eftersom jag är i grunden optimist så tror jag ändå att vi kan vara på väg in i en era där kvartalsfokuseringen får ge vika för ett mer långsiktigt tänkande. Att det ersätts med ett mer engagerat förhållningssätt. Men för att nå dit måste näringslivets ledare kunna visa att de kan hantera etiska dilemma som bonusar, klimatfrågan och företagets ansvar för hållbarhetsfrågor.  

Henry har i vilket fall sin rekommendation klar:

Well, I have my own recommendation: Scrap the whole thing. Don’t pay any bonuses. Nothing.

Som vanligt beror det på. Finansinspektionens nya regler kommer visserligen att ställa nya och hårdare krav på banker och försäkringsbolag men något förbud är det inte tal om. Den nya ”svensk kod för bolagsstyrning”  skärper  också kraven på att mätbara kriterier  men säger samtidigt att styrelserna endast ska överväga att införa förbehåll mot felaktigt utbetalda bonusar.

Den bonus som det pratas om just nu rör inte främst toppcheferna. Det är istället framför allt rörlig lön till experter i det finansiella företagen, mäklare, analytiker, fondförvaltare, kundansvariga osv. Många av dessa personalkategorier har inskrivet i sina anställningsvillkor att de ska få en viss del av sin lön i relation till hur mycket affärer de genererar eller i relation till sitt enskilda affärsområdes resultat. Ett år då lånemarknaden exploderar samtidigt som börsen rusar uppåt blir det mycket affärer och följdaktligen stor bonus för just dessa. Samtidigt finns det andra, främst inom kreditområdet som blöder kraftigt på grund av stora förluster.  I vissa banker beräknas förlusterna bli så stora att aktieägarna inte kommer att få någon utdelning vid stämmorna i år.

Den svåra frågan att lösa blir nu om det är OK att betala ut rörilg lön dvs bonus till 10 procent av de anställda  en bank samtidgt som att kreditförlusterna skenar och akteägarnas utdelning fryser inne? Det blir  sannerligen en pedagogisk utmaning för bankerna att förklara detta för sina akteägare. 

En reglering av ersättningssystemen som endast gäller finansiella institut kan innebära att individer som tidigare sökt sig till den finansiella sektorn på grund av höga rörliga ersättningar i framtiden kan tänkas välja andra yrkesområdeden. I den utsträckning dessa individer är högpresterande finns en risk för att förändringarna har en negativ effekt på sektorns produktivitet och effektivitet.

Detta produktivitetstapp bör dock till del kompenseras av högre effektivitet i de sektorer dit dessa individer söker sig.(ur Finansinspektionens beslutspromemoria 2009 12 11)

I den bästa av världar utlöser detta dilemma en etisk diskussion inom bankväsendet. Vad tycker de bonusbelönade själva?  Är de villiga att avstå bonus mot att de får en högre grundlön? Vad tycker deras kollegor om att de får bonus när banken går back? Hur påverkar detta effektiviteten?  Vad tycker bankkunderna? Hur påverkas förtroendet för bankerna? Vad tycker aktieägarna? Är man rädd för att resultatet ska påverkas negativt om bonusarna begränsas?

Det ska fan vara teaterdirektör

Den senaste veckan har Folksams beslut att förändra villkoren för pensionärernas grupplivförsäkring upprört mångas känslor. Det är inte så konstigt. Dagens pensionärer är  de som byggt upp dagens samhälle. Mycket av vårt välstånd kommer av deras idoga och ibland hårda arbete. Kritiken är därför hård mot Folksam när man nu bestämt sig för att sluta med grupplivförsäkring för pensionärer. 

Jan Myrdal skriver på Newsmill att han var månad i femton år har betalat  sina premier för att  Folksam sedan  skulle betala vad som borde täcka begravningsbyråräkningen. Nu känner han sig lurad och bedragen.

Men om Myrdal hade dött efter ett år så hade han betalt en dryg 1000 lapp medan hans arvingar hade fått ca 32 000 kr. Det hade med andra ord varit en rätt lönsam affär, i alla fall räknat i monetära termer och endast för hans  efterlevande. Myrdal själv hade troligen varit mindre road eftersom han hade varit död. Nu har Myrdal, hans släkt och resten av världen fått njuta av hans sällskap i ytterligare fjorton år.  Under den här tiden har hans premier gått till de mindre lyckat lottade försäkringstagare som haft oturen att behöva lämna jordelivet. Hans premier har betalat andras begravningar. De yngre och friskare har alltså i utbyte mot solidaritet givit bort någon hundralapp i månaden till en annan familj som mist en kär anhörig. Tyvärr så tycker inte dagens yngre pensionärer att dettsa är så attraktivt. De vill hellre lägga sina pengar på andra saker. Andra försäkringar, guldkant på tillvaron, det egna sparandet eller också så tycker de inte att de har råd.  Det må vara dyrt att dö men det är dyrt att leva också.

Myrdal tycker att han har blivit lurad men han har faktiskt fått exakt det han  betalat för – en försäkring. Har han betalat  i femton år så har han troligen inte ens satt vad hans efterlevande skulle få om han dog i morgon.  Han kan möjligen känna sig förbannad och arg men då är det i så fall  den yngre generationen han ska skälla på.  Han kan väl ändå inte mena att det är de framtida pensionärerna som sparar på annat sätt i Folksam som ska betala hans begravning?

Anders Sundström, försäkringsdirektören, sa såhär till ossa anställda idag: -Jag kommer aldrig att medverka till att vi tar pengar från en grupp sparare och ger till en annan grupp som har en riskförsäkring. Den dagen som Folksam gör så är Folksam som försäkringsbolag inte en seriös aktör

Jag skulle vilja lägga till att om han gör det så är han snarare en teaterdirektör av samma kaliber som den gode Sjöwall i August Blanches pjäs.  Sjöwall hade problem med sin resande teater, det gick inget bra. Ekonomin var körd i botten, han hade flytt från kreditorer, aktörerna ville ha sina arvoden och värdshuskrögaren ville ha betalt för logi och mat. Det är då han i ett anfall av klarsyn utbrister: ”Fan må vara teaterdirektör!”

PS Jag har inget emot Myrdal som person och jag önskar honom ett fortsatt lånt liv, jag vet heller inte något om vilken typ av försäkring han har köpt eller ens om han är kund i Folksam.   DS

PPS  Läs den kloka Annika Creutzers krönika i Aftonbladet. Den heter ”Spara till din egen kista” DDS

 .

Hur hög aggressions nivån var på det hemliga mötet framgår inte. Folksam hade inte fått någon inbjudan. Men vad sjutton Folksam är ju bara den åttonde största ägaren.  Dessutom reserverade vi oss inte,  till skillnad mot de flesta institutionerna,  mot det förslag Svenska staten lade fram. Att mitt under den värsta krisen sedan 30-talet få svart på vitt att man ska få en konkurrenskraftig lön är inte precis vad vilken direktör som helst önskar sig?

Frågan är nu hur TeliaSoneras styrelse har sett till att stämmans beslut genomförts? Lite kan man undra eftersom det på TeliaSoneraswebbsida fortfarande står att;

 Lönen består av en grundlön och en rörlig ersättning. Grundlönen följer lönestrukturen i varje land medan målen för den rörliga ersättningen fastställs i en plan för varje kalenderår och består av en koncernrelaterad del och en länderrelaterad del.

Nivån på den rörliga ersättningen är kopplad till den anställdes position i företaget. Modellen för rörlig ersättning har godkänts av styrelsen. (Här hade man kunnat lägga till: men inte av bolagsstämman)

Nog kan det vara bra med möten alltid,  men varför inte ha några möten där man diskuterar TeliaSoneras omfattande aktiviteter i länder som saknar poitisk stabilitet eller varör inte när styrelsen bedömmer att aktiekursen kan tänkas vara tillbaka på den nivån som därvarnde näringsministern krängde  den till Svenska folket?

Att allt annat än att de fortsätter med utbetalning vore förvånande, att hålla ingångna bonusavtal med de anställda är det bankerna sätter högst. Lagt kort ligger,  ingångna avtal ska hållas. Där har de självklart lagen och avtalsrätten på sin sida.

Trots detta efterlyster jag en etisk diskussion inom bankerna. Det kan ju inte kännas så bra att få en stor rörlig utbetalning medan banken går back och killarna och tjejerna i kassan blir uppsagda? Eller att bonusen kommer från de extra pengar ägarna har betalat in?

Kan inte ägarna se till att bankena ”rensar upp i bonusträsket” är en fråga som ofta kommer upp. Jo, när det gäller bonus till VD och ledning men inte när det förekommer rörlig ersättning längre ner i en organisation. Då är det inte en ägarfråga utan något VD är ansvarig för.

Bankcheferna skulle kunna sätta sig ner och komma överens om en gemensam linje.  Då skulle de kunna ha en diskussion med de anställda och finansförbundet, typ en Stureplansöverenskommelse kanske.

Jag tror det skulle kunna kännas bra för de anställda om de gavs möjlighet att återskapa förtroendet för bankerna.

Jag förutsätter att man omförhandlar befintliga överenskommelser och att resultatet rapporteras till styrelserna och sedan till ägarna. Ägarna är ju inte bara ägare utan ofta också kunder.  Om inte annat så är ägarnas (pensionsfondenas) kunder också bankens kunder. Dessa kunder är just nu förbannade och besvikna. Livet är inte ett kortspel utan ett samspel mellan människor. Ibland måste man diskutera och prata med varandra för att komma fram till vad som är rätt.

I Storbritannien  aviseras en ny snabblagsom ska sätta punkt för kortsiktig ersättning.  Det finns en möjlighet att Borg & Co faktiskt får nog även i Sverige. Det skulle vara unikt med en så snabb lagförändring men det är våra folkvaldas privilegier att ändra spelets regler.

Nicolas Sarkozy, Frankrikes president, har uppmanat till en rad initiativ för att begränsa överdriven belöningar t ex  en övre gräns för hur stora bonusar ska kunna vara, skatter på bonusutbetalningar  samt regler för att begränsa den totala bonuspoolen så att de står  i proportion till bankernas intäkter. ”-Jag vill att banker som inte följer reglerna ska straffas”, säger Sarko. I Frankrike kommer två tredjedelar av bonustilldelningen hållas inne i  upp till fem år. Och om bankerna går back ska de inte betalas ut. 

Angela Merkel sade i en tysk TV-intervju i går  ”det är verkligen irriterande  vissa banker behandlar bonusfrågan precis på samma sätt som innan finanskrisen”

Tillsammans kommer dessa två att uppmana sina kolleger på G-mötena att sätta press på de nationella bankerna.

Stackars Fredrik och Anders som kommer att få förklara varför den delstatliga svenska banken låter bonusregnet strila i takt med höstregnet.

 Sen finns det ju ett Carnegie till. Det gamla vanliga Carnegie som innehåller allt det aktieägarna trodde att de ägde.  Det verkar vara ett företag som sjuder av liv. Ny ledning, ny styrelse, nya ägare och en helt ny stil trots att mycket är sig likt.

Det händer allt som ofta att jag har synpunkter på olika företags samhällsansvar. Det handlar om miljö, klimat, belöningssystem, jämställdhet, etik och hållbarhet. Ibland har jag tom konkreta tips om vad de skulle kunna förbättra. Under Carnegiestormen hände det vid ett par tillfällen. Jag tyckte att man borde försöka föra in ett etiskt tänkande i verksamheten genom konkreta åtgärder som utbildning och strategiska ställningstaganden. Detta tyckte dåvarande ledningen var hysteriskt roligt och mycket naivt. Jag vet inte hur nya ledningen ställer sig men det värmer trots allt att man på hemsidan har en helt ny flik som heter Ansvarsfullt företagande. Där hittar man både miljö policy och statement om mångfald. Detta bådar gott inför framtiden och det ska bli spännande att se hur detta kommer att påverka företagskulturen och om det kommer att återge Carnegie något av dess forna glans. Det är bara tråkigt att de gamla aktieägarna inte får vara med om detta.  ‘

Jag har en lite konspirationsteori om varför egentligen det blev som det blev. Den går ut på att det gamla Carnegie fick bli ett exempel för androm till varnagel. Lite som på medeltiden när brottslingar halshöggs och steglades,  dvs likdelarna sattes upp på vagnshjul för att ruttna sönder, ätas upp av kråkor samt efter några månader rakas  ner i en grund grop på avrättningsplatsen . Allt i syfte att processen skulle vara avskräckande nog för att medborgarna skulle hålla sig på den smala stigen. Min teori är att det var ungefär ett sådant resonemang som låg till grund för statens hantering av Carnegie och dess aktieägare.  Om det nu var så verkar det haft en viss effekt. Aktieägare i olika förlustdrabbade banker har snällt pytsat in extra kapital när det börjat osa katt. Ingen bank verkar speciellt attraherad av att plötsligen få Bo Lundgren i porten hävdandes att det är han som bestämmer nu.

Så här i efterhand framstår de medeltida rättssystemet som barbariskt och omänskligt men på den tiden var det lagligt. Om det är lagligt det staten gjorde mot Carnegie återstår att se. Än så länge tyder det mesta på att finansiell halshuggning är tillåten. Men för att detta ska bli accepterat även av Carnegies gamla aktieägare krävs det en betydligt större öppenhet i från myndigheternas sida. Det är dags att häva alla sekretesser och lägga papperna på bordet. Låt processen ha sin gång och låt prövningsnämnden få fatta ett beslut. Det var öppenhet och transparens som saknades, gör inte om samma misstag.