Det finns ett skämt som lyder: Vilka var de första styrelseledamöterna i historien?

Svar: De tre vise männen i Bibeln. De var medelålders män med tid över, de var klädda i dyra kläder, och de visste inte riktigt var de var på väg?

Riktigt så illa är det inte i våra svenska börsbolag men en luttrad aktieägare kan nog ändå känna igen så mycket att man drar på smilbanden. De högsta ledningarna i våra företag är en inflytelserik och viktig grupp människor. Deras beslut och därmed kompetens är i många fall av stor betydelse för samhällsutvecklingen iallmänhet och pensionsspararnas väl och ve i synnerhet. Det är därför av största vikt att de personer som innehar dessa poster har rätt kompetens för uppdraget. Kompetens är förmågan att utföra en viss uppgift, handling eller funktion framgångsrikt.

Den senaste finanskrisen har återuppväckt intresset för styrelsens sammansättning . Kan styrelseledamöterna verkligen tillföra den vägledning och kontroll som deras mandat formellt kräver? Är sammansättningen av styrelse av betydelse för ett företags resultat? Folksams Kompetensindex 2010 är ett försök att utforska denna viktiga fråga. Vi har undersökt kompetensen hos drygt 3 300 ledamöter i 255 bolags styrelser och ledningsgrupper med utgångspunkt från de uppgifter som anges i företagens årsredovisningar.

Bilden som framträder liknar i mycket historien om de vise männen. Det är en homogen gruppdär kriterierna för tillhörighet är ensidiga. Den manliga dominansen är kompakt och andelen kvinnor som anses besitta rätt kvalifikationer är uppenbarligen mycket begränsad

Vad är de dömda för? De brottsliga meriterna varierar och det handlar om trolöshet mot huvudman, stöld, ekonomisk brottslighet men även ofredande, olaga intrång och våldsbrott. Vårdslöshet och onykterhet i trafiken utgör en stor andel av brotten. Fortkörningar och liknande mindre förseelser ingår inte i studien.

Henrik Nilsson från forskningsprogrammet Sustainable Investment Research Platform och Umeå universitet menar att styrelseledamöter dömda för brott är sämre på att styra och kontrollera bolagets ledning, fattar ofta strategiska beslut med hög risk och har sämre kvalitet på företagets redovisning.

 – Det finns flera teorier som styrker att även mindre brott påverkar en persons framtida beteenden. Är man en risktagare privat är sannolikheten stor att personen även tar oövervägda eller överdrivna risker i sitt styrelseuppdrag. 

– Börsbolagens styrelseledamöter är bara något hederligare än medelsvensson. Hade fler kvinnor ingått i styrelserna hade statistiken sett bättre ut eftersom kvinnor är mindre brottsbenägna än män.

Av någon anledning så framkommer ledamöternas brottsliga meriter när bolagen redovisar sin styrelses kompetens. I morgon så kommer vi att tala om vad som krävs för att kvala in i en svensk bolagsstyrelse i Folksams Kompetensindex 2010. En detalj som är tänkvärd är att andelen brottsdömda ledamöter fortfarande är högre än antalet kvinnor.

Lagstadgad kvotering är ett utmärkt redskap om man vill ha ett snabbt resultat.  Norge har haft det i flera år Spanien har precis börjat.

Självreglerad kvoteringhar nästan samma effektivitet. Det tillämpas redan idag i många företag. Problemet med frivillig kvotering är att det endast används när ett rekryteringsbehov uppstår. Skälet till detta är mänskligt. De allra flesta är eniga om att jämställdhet är eftersträvansvärt men få är villiga att ge upp sitt uppdrag för att göra det möjligt.

Kvotering i sig är blind för kompetens. Kvotering utan kompetensvärdering ändrar bara en siffra på ett papper.

Lösningen är, som jag ser det, att varje styrelse, valberedning och ledningsgrupp tar kompetensfrågorna på betydligt större allvar genom att:

• lägger maktfrågorna åt sidan
• utvärderar sitt eget arbete
• tar konsekvenser av sina misslyckanden
• identifierar sina styrkor och svagheter
• aktivt arbetar för att identifiera den kompetens som saknas
• inse att den perfekta ledamoten inte alltid finns bland den egna bekantskapskretsen
• kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna

Tidigare i kväll deltog jag i en sk webbinare – en skön combo av telefon- och webbkonferens – på temat mångfald. I denna deltog ett stort antal representanter för fond och pensionsförvaltare från Brasilien, via USA till Europa. I denna krets växer förändringskravet. 

Nu ska jag lägga datorn åt sidan och twittra en stund istället. SVT Debatt ska behandla kvoteringsfrågan. Det andra ämnet är tydligen spökjakt. Kanske ligger ämnena närmare varandra än vad man kan tro.

UPPDATERING

Nyamko Sabuni säger att moderaterna är fega som svängt i kvoteringsfrågan. Hon menar att de gjort detta bara för att ”straffa” näringslivet.  Är det så? Tja, hon sitter väl i regeringen så hon borde känna till en del.  Det är dock ett ganska märkligt uttalande som tyder på att  hon tycker att det är ett straff att få in kvinnor i bolagsstyrelserna. Men hallå, om det är så att kvinnor tillför kompetens hur kan det då vara ett straff?

Peggy B hotar att avgå om kvotering införs.  Då är det kanske ett straff att behöva dela styrelsebord med annat än män?

• Fast lön
• Rörlig lön

            Bonus”kontant extralön, ofta årsvis, kopplad till utfall i bokföring, aktiekurs eller subjektiva bedömningar

            Aktier, optioner etc tilldelas eller köps. Kallas ibland ”långsiktiga incitament”

Problemet är att det är svårt att kontrollera och övervaka att det verkligen är rätt nivå och att det ger resultat. Det är den närmaste chefen som sätter den fasta lönen på en medarbetare. Min uppfattning är att den fasta lönen ska avspegla vad individen presterar i ett fullgott resultat.

När man även använder sig av rörlig lön är det viktigt att det sker med förstånd. Rörlig lön, eller bonus ska vara en belöning för att man nått eller överträffat sina mål. En procentuellt sett hög rörlig lön uppmanar  lätt till ett risktagande som inte alltid är önsvärt. Illa är det också om det är så att bonusen har pressat ner de fasta lönerna till under en nivå som är marknadsmässig. 

När nu kreditförluster och dåliga resultat sopat undan förutsättningarna för rörliga löner att betalas ut kan det vara läge för vår ”verkmästare” att se över den fasta delen. Det kan tom innebära att vissa experters löner justeras upp. Det blir sedan upp till dessa att visa att de kan prestera i förhållande till sin lön.

I garantiprogrammet där banker får låna pengar med staten som garant sägs att man inte får höja lönen för de högsta cheferna. Där är lönestoppdatumet 20 oktober 2008. För kapitaltillskottprogrammet gäller lönestoppet den 9 februari. Så man kan inte höja de högsta chefernas löner. Så bode vår ”verkmästare” och de högsta cheferna får alltså vänta på löneökningen. Men de är väl å andra sidan inte direkt underbetalda.

Jag tror tom att  Swedbanks beslut kan öka hela finanssektorns långsiktiga legitimitet. Det finns en del att leva upp till  nämligen. Statliga insatser,   kapitaltillskott från ägare och läskigt höga reserveringar för kreditförluster har underminerat allmänhetens förtroende. Kompensationspaket som är konstruerade på ett sätt som inte är förenliga med omvärldens värderingar får Finansinspektionen att plocka fram rödpennan och de som äter upp ägarnas kapital bör förvisas till historiens skräpkammare.

Men  det är klart att grabbarna (och förhoppningsvis några tjejer) ska ha en lön som inte i onödan uppmuntrar till detaljstudier av platsbilagan. Gärna rörlig lön men först en positiv avkastning för aktieägarna. Kan vi sen få slippa alltför vidlyftiga nivåer så är jag nöjd. Att få förmånen att arbeta i bank med andras hopslitna pengar är ett ansvarsfullt jobb. De som verkligen vill tjäna stora pengar bör använda sitt eget arbete och sina egna pengar i första hand. Starta de företag som är så nödvändiga för att skapa välstånd på lång sikt.

1. De spelar med aktieägarnas pengar för egen vinnings skull
2. De tjänar storkovan, inte när de lyckas utan när det ser ut som de lyckats. När aktiepriset går upp kickar bonusen in. Företagets verkliga värde vet vi inget om.
3. De vinner även när de förlorar genom att de då löser ut sina fallskärmar och hystar in avgångsvederlag.
4. Det får ibland extra betalt bara för att de är med i spelet. Han menar då de extra bonusar som ibland faller ut bara för att två företag har gått samman.
5. Vissa får bonus bara för att sitta kvar på sin stol, sk ”retention bonus”.

Om fler chefer dessa dagar var lika kreativa när de gör sitt jobb,  som de är med att fixa fram sin lön, skulle vi vara i en period med högkonjunktur och inte i kris,  dundrar Henry,

Har han rätt? Jag tycker att det ligger en hel del i hans kritik. Ett företags långsiktigavärde motsvaras inte endast av det finansiella resultat som tar sig uttryck i priset på aktien.  Han har rätt i att ett företag är mer komplext än så. Alltför många stora företag  har idag inte tillgång till verkligt ledarskap.  Men eftersom jag är i grunden optimist så tror jag ändå att vi kan vara på väg in i en era där kvartalsfokuseringen får ge vika för ett mer långsiktigt tänkande. Att det ersätts med ett mer engagerat förhållningssätt. Men för att nå dit måste näringslivets ledare kunna visa att de kan hantera etiska dilemma som bonusar, klimatfrågan och företagets ansvar för hållbarhetsfrågor.  

Henry har i vilket fall sin rekommendation klar:

Well, I have my own recommendation: Scrap the whole thing. Don’t pay any bonuses. Nothing.

The Paper Boy

På Näringsdepartementet sparas det tydligen ordentligt. Det är bra att Maud håller i plånboken men synd att de drar in på just prenumerationen av Svenska Dagbladet. Hade de fortfarande läst Fredrik Braconiers artikel  den 15 september om Vattenfalls taklösa ansvar för kärnkraftsolyckor i Tyskland så hade de kanske inte blivit så överraskade den senaste veckan. Konstigt dock att ingen såg den på webben, det är fortfarande gratis men SvD:s webbplats är kanske spärrad för medarbetare i regetingskansliet? Man kan ju läsa allt möjligt trams som inte har med det viktiga regeringsuppdraget att göra i en webbtidning. Kanske kan nya VD:n förbarma sig över sina ägare och skänka dem en prenumeration?

I morgon ska jag ha ett samtal  med  Helene Biström från Vattenfall angående Krisen & Klimatet på Naturvårdsverkets Klimatforum. Jag tänker berätta om varför jag vill bli arbetslös.

SVd1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6

Hur hög aggressions nivån var på det hemliga mötet framgår inte. Folksam hade inte fått någon inbjudan. Men vad sjutton Folksam är ju bara den åttonde största ägaren.  Dessutom reserverade vi oss inte,  till skillnad mot de flesta institutionerna,  mot det förslag Svenska staten lade fram. Att mitt under den värsta krisen sedan 30-talet få svart på vitt att man ska få en konkurrenskraftig lön är inte precis vad vilken direktör som helst önskar sig?

Frågan är nu hur TeliaSoneras styrelse har sett till att stämmans beslut genomförts? Lite kan man undra eftersom det på TeliaSoneraswebbsida fortfarande står att;

 Lönen består av en grundlön och en rörlig ersättning. Grundlönen följer lönestrukturen i varje land medan målen för den rörliga ersättningen fastställs i en plan för varje kalenderår och består av en koncernrelaterad del och en länderrelaterad del.

Nivån på den rörliga ersättningen är kopplad till den anställdes position i företaget. Modellen för rörlig ersättning har godkänts av styrelsen. (Här hade man kunnat lägga till: men inte av bolagsstämman)

Nog kan det vara bra med möten alltid,  men varför inte ha några möten där man diskuterar TeliaSoneras omfattande aktiviteter i länder som saknar poitisk stabilitet eller varör inte när styrelsen bedömmer att aktiekursen kan tänkas vara tillbaka på den nivån som därvarnde näringsministern krängde  den till Svenska folket?

Att allt annat än att de fortsätter med utbetalning vore förvånande, att hålla ingångna bonusavtal med de anställda är det bankerna sätter högst. Lagt kort ligger,  ingångna avtal ska hållas. Där har de självklart lagen och avtalsrätten på sin sida.

Trots detta efterlyster jag en etisk diskussion inom bankerna. Det kan ju inte kännas så bra att få en stor rörlig utbetalning medan banken går back och killarna och tjejerna i kassan blir uppsagda? Eller att bonusen kommer från de extra pengar ägarna har betalat in?

Kan inte ägarna se till att bankena ”rensar upp i bonusträsket” är en fråga som ofta kommer upp. Jo, när det gäller bonus till VD och ledning men inte när det förekommer rörlig ersättning längre ner i en organisation. Då är det inte en ägarfråga utan något VD är ansvarig för.

Bankcheferna skulle kunna sätta sig ner och komma överens om en gemensam linje.  Då skulle de kunna ha en diskussion med de anställda och finansförbundet, typ en Stureplansöverenskommelse kanske.

Jag tror det skulle kunna kännas bra för de anställda om de gavs möjlighet att återskapa förtroendet för bankerna.

Jag förutsätter att man omförhandlar befintliga överenskommelser och att resultatet rapporteras till styrelserna och sedan till ägarna. Ägarna är ju inte bara ägare utan ofta också kunder.  Om inte annat så är ägarnas (pensionsfondenas) kunder också bankens kunder. Dessa kunder är just nu förbannade och besvikna. Livet är inte ett kortspel utan ett samspel mellan människor. Ibland måste man diskutera och prata med varandra för att komma fram till vad som är rätt.

I Storbritannien  aviseras en ny snabblagsom ska sätta punkt för kortsiktig ersättning.  Det finns en möjlighet att Borg & Co faktiskt får nog även i Sverige. Det skulle vara unikt med en så snabb lagförändring men det är våra folkvaldas privilegier att ändra spelets regler.

Tim Geithner, USA: s finansminister, säger att man ”faktiskt är mycket nära” i frågor som rör ersättning och bank reglering. Det verkar finnas en samsyn i att ersättningssystemen har uppmuntrat ett  överdrivet risktagande och att detta i sin tur bidrog starkt till den finansiella jordbävningen.

Det är egentligen pinsamt att en fråga om vad en viss gubbe ska få i lön har kommit att dominera ett av de viktigaste politiska mötena. Borde de inte egentligen diskutera klimatfrågan, fattigdomsbekämpning, fredsfrågan, nedrustning, mänskliga rättigheter och hur världen ska komma till rätta med det faktum att nära hälften av jordens befolkning inte kan läsa och skriva? Istället ska de lägga tid på en fråga som ett ansvarsfullt näringsliv borde ha klarat av att reglera för länge sedan.

Jag har ett radikalt förslag:

Låt gubbarna få sina höga löner men koppla utbetalningen tilltre indikatorer;

• Milleniemålen
• Klimatmålen
• Långsiktig avkastning

Håll inne alla extra ersättningar till 2015 och har ingen förbättring skett så sätt in rubbet på FN:s konto.

1. Utrota fattigdom och svält
Mellan åren 1990 och 2015 ska andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag halveras. Samtidigt ska andelen som lider av hunger halveras.

2. Utbildning för alla år 2015
Alla flickor och pojkar ska få grundskoleutbildning senast 2015.

3. Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor
Utbildningsskillnader beroende på kön skall elimineras helst före 2005, men inte senare än 2015.

4. Minska barnadödligheten
Dödligheten bland barn under fem års ålder skall minska med två tredjedelar fram till år 2015.

5. Minska mödradödligheten
Mödradödligheten skall minska med tre fjärdedelar fram till år 2015.

6. Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar skall hejdas innan 2015.

7. Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling
Andelen människor utan tillgång till rent vatten skall halveras före 2015. Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden skall ha förbättrats före 2020.

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete
Ett öppet, rättvist och icke-diskriminerande handels- och finanssystem ska utvecklas. Behoven hos de minst utvecklade länderna ska beaktas. Biståndet ska höjas till 0,7% av BNI (bruttonationalinkomsten).