En nackdel är att processen ofta kräver lång tid för att de riktigt goda resultaten ska visa sig. Det tar tid att förmå företagen att inse fördelarna med att engagera sig i en dialog med de av sina ägare som ställer andra krav än de rent finansiella. Det finns dock gott om exempel på att företagsledare så småningom ser fördelarna med att ha en nära dialog med sina ägare också när det gäller bolagsansvar. Det kan resultera i viktiga förändringar som företaget kan använda i sitt bygge av företagskultur . Även innan de riktigt tydliga resultaten dröjer ger ofta dialogen positiva fördelar genom att företagen tar klagomål på allvar och hantera dem på ett tillförlitligt och snabbt sätt. De lyssnar mer och lär från dialogen med ägare och andra intressenter.

Alternativet till att engagera sig i en företagsdialog är välja att sälja av innehavet när ett företag inte lever upp till kraven på socialt- och miljömässigt ansvarstagande. Vi på Folksam tvingas från tid till annan att välja denna väg när vi inte får någon positiv respons . När endast uteslutning återstår finns inte längre någon möjlighet att påverka framåt utan endast att bestraffa tidigare handlingar.

Daniel Sachs  som är vd för investmentbolaget Proventus och ordförande i Daniel Sachs stiftelse har skrivit ett intressant debattinlägg i Expressen där han understryker vikten av att näringslivet tar ansvar för mångfaldsfrågorna i samhället. Han pekar på flera viktiga uppgifter för näringslivet. Att sätta sig på läktaren och avstå från att påverka är i detta sammanhang samma sak som att ge upp.

Vi älskar kanske inte journalisterna alltid, men att skjuta på pianisten är inte en bra strategi.

Detta är egenskaper jag tycker man kan kräva av en ordförande i ett större bolag, noterat eller offentligt ägt.

Ordföranden har en central roll. Ledarskapsförmåga är ofta viktigare än formell kompetens. En 60 årig persons utbildning är i sig inte så avgörande eftersom den i  i de allra flesta fall passerat bäst för datum med god marginal.

Styrelser är en ägarfråga. Vill ägaren så kan den sätta in sin 18 åriga dotter eller sin åldriga far. Det är därför vi måste våga prata om kravet på kompetens och inte kapitulera för vissa ägares särintressen.

Ägaren måste också förbereda sig. För att veta vilken styrelse behöver ha måste man veta vad man vill med bolaget genom att  blicka framåt och inte bakåt. Ägaren behöver fråga sig – Vad vill vi ska hända med bolaget de närmsta 10 åren? Då faller sig kompetenskraven ganska naturligt.

• Grundvärderingar: ”Vi visar tillit, mod och integritet ”
• Regler: ”Vi ska presentera våra tjänster och produkter på ett ärligt sätt ”

Rapporten menar att detta bidrar till att anställda kan förstå hur de  mer abstrakta värderingarna kan användas i praktiken. I TeliaSoneras fall blir detta både bra och dåligt. Bra på så sätt att ord och handling har en samklanng. Dåligt på så sätt att det tydligt anges att det är de lokala nationella lagarna som anger gränsen för verksamheten.  I vissa länder kan detta leda till att en konflikt uppstår. Låt mig ta ett exempel:  I Uzbekistan förekommer fortfarande barnarbete, dessutom påtvingat sådant, i samband med bomullsskörden. I mars 2011 stängdes Human Rights Watch kontor på order av myndigheterna. I TeliaSoneras uppförandekod anges tydligt att barnarbete inte accepteras. Det är inte speciellt troligt att uzbekiska barn kommer att tvingas till att arbeta på TeliaSonera men företaget kan komma att spela en viktig roll i informationsspridningen kring barnarbete i landet. Många webbsidor är redan idag förbjudna, censuren är utbredd i landet och kritiska journalister fängslas. Den senaste tiden har vi sett folkliga uppror mot många envåldshärskare. Vad händer den dag oppositionen på allvar börjar sätta sig upp mot Uzbekistans diktator sedan 22 år, Islam Karimov? Vad gör TeliaSonera då?

Den intressanta rapporten om uppförandekoder hittade jag på Dan Brännströms mycket intressanta blogg. Kolla gärna in den. Telia har dessutom en läsvärd blogg om bland annat hållbarhetsfrågor.  Precis som jag vill de nog gärna ha kommentarer.

Oftast är det en mer eller mindre vederhäftig undersökning som ligger bakom rubriken. Nu senast är det Aftonbladets alltid lika animerade Robert Collin som drar en av sina favvo-teser – Män kör bättre  än kvinnor.

Även denna gång ligger en undersökning till grund för artikeln. Det lite märkliga denna gång är att försäkringsbolaget  IF:s undersökning visar att det är män som kör ihjäl fotgängare i 15 av 16 fall.

Av detta drar Collin  den något märkliga slutsatsen att män kör bättre än kvinnor. Kansker har jag en annan bild om vad som utmärker en bra förare än vad han har. I min värld står egenskapen att inte köra ihjäl fotgängare för en rätt stor del av det som kännetecknar en  skicklig  förare.  Collin har uppenbarligen inte riktigt samma uppfattning. Exakt vad han bygger sitt resonemang på framgår icke men det har eventuellt något att göra med gener, uppfostran och väldigt mycket med dockvagnar att göra. 

 Tjejer kör helt enkelt för mycket dockvagn. På grund av detta blir de inte bara sämre bilförare utan också hjälplösa trafikoffer. Männen kör helt enkelt ihjäl kvinnor på grund av att de kliver rakt ut i gatan med skygglappar åt sidorna och gärna med barnvagnen som en murbräcka framför sig. Intressant teori onekligen,  om än helt och hållet sprunget ur Collins manligt vältränade hjärna och utan minsta spår av vetenskaplig fakta. Bristen på vetenskapliga fakta kan möjligen ha att göramed att Collin har haft mycket svårt att finna några dokumenterade bevis  för sina teorier. Jo föresten, för ett par veckor sedan återgav han följande sedelärande berättelse ur sin egen trafikvardag:

Senaste för ettpar veckor sedan klev en ung mamma ut på överångsstället framför nosen på mig. Med barnvagnen som murbräcka och utan att vrida på huvudet en enda grad åt mitt håll. Jag bromsade in, vevade ner rutan och föreslog i vänlig ton att hon borde se sig för. Och fick svar på tal, i betydligt mindre trevlig ton: DET ÄR DU SOM SKA STANNA. OCH DU FÅR BETALA 3 000 I BÖTER OM DU KÖR! Sen marscherade hon vidare. Nöjd med att ha vunnit fajten.

Försäkringsbolagen har redan bestämt sig i frågan – och de har data att backa upp det med.  All erfarenhet  pekar på att  unga män  har mer riskfyllda körvanor än unga kvinnor. Män mellan 16 och 25 löper  mycket större risk att bli  inblandade i olyckor, eller bötfällas  för trafikförseelser. (Källa: Insurance.com). Enligt TrafficSTATS,  en  amerikansk riskanalysstudie,   har män en 77% högre risk att dö i en olycka jämfört med kvinnor. Till tröst för Collin ska dock sägas att mellan åren 1975 till 2007 ökade antalet kvinnliga dödsfallmed 1 procent jämfört med 11 procents minskning för manliga bilister.   Läs gärna Folksams Trafiksäkerhetsblogg.

Men som sagt,  allt beror ju på vad man menar med ”bättre”.

Ekholm försökte prata generellt om belöningssystem och om att ”det är så här det ser ut”, men fick motfrågor kring den ersättning just han fått i jämförelse med vad aktieägarna sett i avkastning under samma tid. Inte helt lätt.

Men han hade faktiskt kunnat ge ett annat svar: 

Det var inte jag som fattade beslut om nivån på min ersättning, det var styrelsen. Så har ni frågor kring de här 110 miljonerna så får ni ta det med styrelseledamöterna. Tack och hej.

För oavsett hur orimligt mycket pengar Ekholm har dragit in och vad vi anser om det så kan vi inte komma ifrån att någon annan än han själv bär det yttersta ansvaret för det. Styrelsen, och i förlängningen aktieägarna.

Det är dock inte första gången en vd får försvara sin höga lön, och lär inte bli den sista. Men jag önskar att vi oftare kunde få höra styrelsernas ordförande motivera ersättningsnivåerna och att journalisterna ställde rätt personer till svars för de beslut de fattat.

/Emilie Westholm

Vad är de dömda för? De brottsliga meriterna varierar och det handlar om trolöshet mot huvudman, stöld, ekonomisk brottslighet men även ofredande, olaga intrång och våldsbrott. Vårdslöshet och onykterhet i trafiken utgör en stor andel av brotten. Fortkörningar och liknande mindre förseelser ingår inte i studien.

Henrik Nilsson från forskningsprogrammet Sustainable Investment Research Platform och Umeå universitet menar att styrelseledamöter dömda för brott är sämre på att styra och kontrollera bolagets ledning, fattar ofta strategiska beslut med hög risk och har sämre kvalitet på företagets redovisning.

 – Det finns flera teorier som styrker att även mindre brott påverkar en persons framtida beteenden. Är man en risktagare privat är sannolikheten stor att personen även tar oövervägda eller överdrivna risker i sitt styrelseuppdrag. 

– Börsbolagens styrelseledamöter är bara något hederligare än medelsvensson. Hade fler kvinnor ingått i styrelserna hade statistiken sett bättre ut eftersom kvinnor är mindre brottsbenägna än män.

Av någon anledning så framkommer ledamöternas brottsliga meriter när bolagen redovisar sin styrelses kompetens. I morgon så kommer vi att tala om vad som krävs för att kvala in i en svensk bolagsstyrelse i Folksams Kompetensindex 2010. En detalj som är tänkvärd är att andelen brottsdömda ledamöter fortfarande är högre än antalet kvinnor.

Den senaste tidens utveckling i HQ Bankfallet visar att Finansinspektionens kontroll i huvudsak fokuseras på att vara domare i efterhand. När Finansinspektionen utövar sitt myndighetsansvar kan det ha gått månader och år.  Det är därmed upp till varje aktieägare och kund att kräva ett tydligt svar på nedanstående frågor innan man kan sitta någorlundatrygg i båten.  En klok regel när det gäller navigering är att man aldrig ska segla sin båt till områden där ens hjärna inte redan varit.

• Hur har Banken säkerställt att riskkontrollfunktionen inom banken granskar efterlevnaden av bankens system och instruktioner oberoende av själva verksamheten? 
•  Hur är det säkerställt att riskkontrollfunktionen är tillfredställande bemannad och hur det är säkerställt att de som arbetar där har rätt kompetens?
• Hur är det säkerställt att VD för banken har tillräcklig kompetens för att bedöma riskerna?
• Hur säkerställs att bankens styrelse har tillräcklig kunskap om hur verksamheten fungerar, hur avkastningen skapas och vilka risker som är förknippade med verksamheten?
• Finns det en rutin som innebär att alla påpekanden från finansinspektionen rörande bankens verksamhet rapporteras direkt till styrelsen?

En personlig reflexion är att det är inte rimligt att risker ska uppmärksammas av enskilda ”Whistleblowers”  media eller skvaller på sta´n. Det är inte rimligt att finansiella företag behandlas på olika sätt av myndigheterna för att de bedöms ha olika betydelser för den finansiella stabiliteten.  Det är inte rimligt att ”tillräcklig kompetens” är något som endast kan fastställas ni efterhand. Det måste finnas en tydlig definition av kompetens i förväg för att problem ska kunna undvikas. Vi ska ha tydliga regler som gäller lika för alla. Det är inte rimligt att beslut om indragna tillstånd ska komma som en obehaglig överaskning för kunder, aktieägare och anställda.

1) Whistleblower är ett engelskt begrepp för en person som anmäler brott, korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att straffas för detta. Straff kan vara att åtalas för förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

• Hur kan det vara tillåtet för en bank att ha den här typen av verksamhet när det inte finns en glasklart sätt att verkligen värdera sina tillgångar (även de som inte har någon marknad) på ett ”rätt” sätt? Är det inte dags att reglera bankers tradingverksamhet på ett sådant sätt att felvärderingar inte kan uppkomma? Borde inte en sådan här verksamhet separeras från sådant som har med vanlig bankverksamhet? Om en verksamhet är så svårbedömd och riskfyld att inte ens finansproffs och revisorer klarar av att hålla den i stången, ska den då få finnas parallellt med vanlig in- och utlåning, värdepappersäffärer och pensionssparande? Dessutom kan det inte vara hälsosamt att låta de som  som sköter huvudaffären får känna sig som grå möss som helt kommer i skuggan av den glamorösa tradingen.
• Är det verkligen rimligt att en tillsynsmyndighet håller ett företag under luppen i två år, upptäcker allvarliga brister och väntar två  innan man sätter in kännbara sanktioner? Enligt vad som står så har HQ givit faderullan i inspektionen.  Är det inte dags att förändra tillsynen så den blir lite mer rapp? Rätt skrämmande är det också att banken har haft en kapitalbrist i nästan två år utan att inspektionen har lyckats upptäcka det.
• Vilka krav ställs egentligen på styrelser i finansiella företag? Inga formella i alla fall. Kanske är dags att ändra på det? Kanske skulle Finansinspektionen tillsätta en egen styrelseledamot i alla finansiella företag med tillståndspliktig verksamhet. En ledamot som inte har någon annan uppdragsgivare än alla dom som är beroende av att den finansiella stabiliteten bibehålls. En person som har en viss insyn i just den här styrelsen sa lite ironiskt ungefär så här till mig för ett tag sedan: ”Detta hade ju aldrig hänt om HQ styrts av kvinnor, eller hur?”

Det finns skäl att anta att oljerelaterade föroreningar kommer att öka i framtiden på grund av att industrin tvingas gå till allt mer avlägsna och svåra områden. När olyckor inträffar offshore, på djupt vatten eller i politiskt instabila länder kommer det att bli än svårare att åtgärda. Det är därför angeläget att oljebolagen bevakas noga av myndigheter och investerare. Media och intressegrupper spelar en viktig roll som vakthundar men det är bara investerare och myndigheter som kan ställa krav på bolagen. Ett tecken på detta är att Shells bolag EXPLORATION AND PRODUCTION vill  prospektera efter fossil gas i alunskiffer på skånska marker. Entusiasmen för detta äventyr i mitt sommarland är minst sagt måttlig.

I det fall katastrofen redan är ett faktum återstår den legala vägen. Under senare år har det förekommiten rad intressanta fall där stora internationella bolag har blivit stämda i amerikanska eller europeiska domstolar för sina aktiviteter i känsliga områden. Resultatet i dessa fall har hittills varit ganska klent. Det är vanligt att domstolarna beslutar att inte ta upp fallen eftersomman bedömer det som att det inte ligger inom deras område. I vissa fall har det ändå blivit ett positivt resultat. Ett av dessa ärden stämning mot Shell som gjordes inför en amerikansk domstol 1996 då anhöriga till mördade miljöaktivister i Nigeria menade att Shell var delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter sombegåtts av den nigerianska regeringen för att tysta miljön demonstranter emot Shells oljeutvinning i landet. Efter 13 år av tvister och strax innan rättegången, gick Shell med på en förlikning genom att betala $ 15 500 000. Shell vidhöll sin oskuld och hävdade att det inte var inblandade i de påstådda brotten och att det var den nigerianska regeringen begått mot kärandena och deras familjer.

Det är omöjligt att veta hur mycket olja har spillts i Nigerdeltat varje år eftersom företagen och regeringen hålla det hemligt. Men två stora oberoende undersökningar under de senaste fyra åren tyder på att så mycket är spillts ut i havet, i träsk och på land varje år som har gått förlorade i Mexikanska golfen hittills.

En rapport, sammanställd av bland annat WWF beräknas att upp till 1,5 miljoner ton olja – 50 gånger föroreningar somutbröt i Exxon Valdez-olyckan – har runnit ut i deltat under de senaste50 åren. Även Amnestyrapporten från 2009 bedömer det som att stora utsläpp skett. I den rapporten anklagas även oljebolagen för att vara skyldiga till omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Detnu aktuella ärendet gäller ettstörre utsläpp i Nigeria. I maj 2008 fyra nigerianska fiskare och jordbrukare från byn Oruma, i Nigerdeltat regionen, tillsammans med Friends of the Earth-Nederländerna och Friends of the Earth-Nigeria, in en stämning mot Shell i tingsrätten i Haag, Nederländerna, där företaget har sitt internationella huvudkontor. De hävdar att Shell varit försumlig i sin sanering av oljespill i Nigeria och att innevånarnas hälsa påverkades negativt av oljeutsläppet. De hävdar att Shell har underlåtit att följa internationella normer för ”best field praxis” i sin nigerianska verksamhet. De söker också skadestånd för förlust av dammar och försörjning. Shell hävdade att de nederländska domstolarna saknade behörighet i ärendet eftersom det gäller ett nigerianskt dotterbolag. Den 30 december 2009 fastställde tingsrätten i Haag att den hade jurisdiktion i fallet. Detta ärende ärpågående. Utfrågningarna är planerade att återupptas sommaren 2010.

Shell, som samarbetar med den nigerianska regeringen i deltat, säger att 98 % av decirka 150 årliga läckorna orsakas av vandalism, stöld eller sabotage av militanta och endast en minimal mängd av försämrad infrastruktur. Det handlar enligt Shell om illegala kranar som monteras på befintlig pipelines främst på de säkerhetsventiler som måste finnas på rören. Enligt Shell spränger tjuvar upp ventilerna för att sedan tappa av och stjäla råolja. Shell uppger också att de ibland inte ges tillfälle att rensa upp föroreningarna, eftersom att lokalbefolkningensom drabbas kan göra mer pengar från den kompensation som trots allt är möjlig att få i landet. Shell uppger att de har ett permanent oljesaneringsteam som arbetar heltid med att rena utsläppen och säger att ”de städar upp om man spiller så snabbt som möjligt så snart som det inträffar. ” Shellsäger 14 000 ton olja läckt ut från deras anläggningar under 2009. De flesta, De två största incidenterna orsakades av extern åverkan – en där bolaget hävdar att tjuvar skadade  borrhålet vid Odidi område och en annan där terrorister bombade Trans Escravos rörledningen.

Miljöorganisationer hävdar å andra sidan att det är oljebolagen som är ansvariga. De många och långa näten med rostande och sönderfrätta rör och tankar, halvt förfallna pumpstationer och gamla pumplock är orsaken till utsläppen tillsammans med alla fartyg som rensar sina tankar.

Det är därför mycket bra att den holländska domstolen beslutat ta upp det aktuella fallet. Stora oljebolag ska inte kunna ignorera sina utsläpp när de förstör lokalbefolkningens försörjning och miljöer. Engagerade och ansvars kännande investerare spelar även här en stor roll. Som ägare kan vi vara med och påverka även stora företag somShell. I våras röstade vi för ett stopp av oljesandsutvinning i bl a Shell. Denna resolution samordnades av ”Fair pension” som är ett brittiskt initiativ för att samordna pensionsfonders aktiviteter. Det ärlovande att företaget har börjat förbereda sig på att fossila transporter är på väg bort. 2050 beräknar man att 40 procent av alla bilar ärinpluggade i elnätet.

Vi på Folksams enhet för ansvarsfullt ägande  kommer att följa rättsfallet i Holland och utvärdera hur Shell agerar i frågan. I dagsläget är det viktigt att stanna kvar som ägare och påverka. Om alla engagerade ägare säljer sina innehav så finns snart inga kvar som kan arbeta för en mer ansvarsfull oljeindustri inifrån bolagen ur ett ägarperspektiv. Det knappast meningsfullt attt ex investera i Philip Morris och som ägare aktivt arbeta för att bolaget ska sluta upp med att tillverka ciggaretter, men som ägare i ett oljebolag finns det många möjligheter att på verka bolaget att ta hänsyn till klimatet och miljön. Detta vore något för alla de ”vanliga” fondbolagen som styrs helt av plånboken att beakta. Alla behöver för den skull inte bli ”etiska” men ett större tryck skulle kunna vara det som gör att oljebolagen äntligen börjar ta ansvar för sin verksamheti Mexikanska Golfen, i Kanadas oljesandsfält,  i Nigeria och i Skåne.