Ach så  jag fel jag hade! Investors styrelse har nämligen infört jämställdhetsbonus för vd Börje Ekholm. En del av hans rörliga ersättning baseras på hur väl han har lyckats med rekryteringen ur jämställdhetsperspektiv.

-  Vi tycker att detta är en viktig fråga. Något måste göras för att ytterligare öka antalet kvinnor i ledande roller, säger han i DN.  Så vackert sagt. Stor PUSS till hela Investor!

Marknadsbevisen, som uppgick till ca 25-30 miljarder handlades friskt på marknaden. Det utbröt i det närmaste panik bland aktörerna, fonder och institutioner, ingen ville sitta med svartepetter och hela företagscertifikatmarknaden havererade. Bankerna var ännu mer panikslagna eftersom det var uppenbart att svartepetter hade permanent uppehållstillstånd i deras kreditportföljer. Om detta och om vad som hände före och efter kan man läsa i den mycket intressanta boken ”Jacobs Stege” skriven av Jacob Palmstierna.

Jacob Palmstierna är en legendarisk bankchef som började sin karriär i Wallenbergsfären. När han stod på toppen av sin första karriär var han VD i Skandinaviska Enskilda Banken. Hans mormor var Rut Wallenberg, syster till häradshövdingen Marcus Wallenberg.  I slutet av 80-talet misstänktes han för skattebrott i samband med husaffärer. Trots att han så småningom blev friad raserades hans ställning totalt, han blev ovän med sina Wallenbergska släktingar och tvingades bort från banken. Så här i efterhand har vi som skattebetalare anledning att prisa hans olycka eftersom den ledde till vår gemensamma lycka. Detta genom att han via sin insats i den statliga krisbanken Nordea var med och räddade stora värden åt oss alla. Jacob skriver utförligt om alla turerna i 90-taletsbankkris. Dessa var både dramatiska och ibland hjärtlösa. Det är smått ironiskt att JP och Nalle Wahlström ”lyckades” med att få Erik Penser att ge upp och kasta in handduken när JP:s efterträdade i SEB misslyckades med samma taktik i Nyckeln när de försökte tvinga Anders Wall & CO att ställa upp och ta ansvar för företagets förluster. Det är kanske att gå för långt men jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om inte Wallenbergarna hade motat bort en av ”Wallenbergandans” främsta kulturbärare och det i stället hade varit JP som hade skött ”förhandlingarna” med Nyckelns huvudägare, då en gång för länge sedan? Hade den svenska bankkrisen utvecklats på samma sätt? Hur mycket betyder en person? Hade det ens funnits en halvstatlig svensk bank vid namn Nordea eller hade det bara varit ett svart hål i statskassan?

Hur som helst är JP en intressant person. Min egen erfarenhet av honom är begränsad men jag har trots allt träffat honom vid några tillfällen. Det var under perioden mellan hans två karriärer. Han satt inhyst på den sk ”Elefantkyrkogården” på Birger Jarlsgatan. Han var väldigt offside och ägnade bl a sin tid åt några större stiftelser. En av dessa var kund på den avdelning inom SEB som jag var chef för. Det ingick då i mina förpliktelser att vid några tillfällen följa med den kundansvarige upp till JP för avrapportering. Dessa besök följde en bestämd ritual. Vi fick göra en föredragning för JP alltmedan han satt tillbakalutad och långsamt förde fingertopparna emot varandra. Stämningen var spänd och vi drog nervöst igenom agendan. Vi hade all anledning att känna oro för så snart han misstänkte minsta lucka i presentationen log han ett sardoniskt leende och kom med en dräpande tillrättavisning. Jag blev faktiskt smått förbannad på karl när jag upptäckte hur han njöt av att klippa till. Även efter många år mindes jag honom som en elak jävel. Jag insåg förstås att detta var en ofullständig analys av JP som person men inte förrän jag läst hans memoarer har jag förstått att jag hade bode rätt och fel. Läs själva och möt en sammansatt person som det är svårt att inte förstå och tycka om.

Förra hösten medverkade han i Janne Josefssons ”Debatt” på temat bankkris. Janne J frågade honom vad det berodde på att dagens bankdirektörer fick så mycket mer betalt än vad han fick under sin glans dagar. JP log då sitt sneda leende och de vassa huggtänderna glimmade till och sa – Det måste bero på att de är så mycket skickligare än vad jag var. Ironi när den är som bäst.

Roligast idag var ändå en annan gammal drake.

Regeringen har en löss på den egna kroppen

(Peter Wallenber Sr om det faktum att regeringen ibland har blivit uppsnurrad av sina alldeles egna bolag)

Thats my boy! Ha, ha obetalbart roligt uttalande! Kommer att bli ett klassiskt uttalande i kategorin ”konsten att vara fräck så det fäster”

Jag är en stor vän av öppenhet, även om det inte alltid går att återge alla turer i ett skeende. Ibland är man dessutom bunden av sekretessavtal. De diskussioner som rörde ersättningsfrågorna är värda att belysa. Här är min bild av diskussionerna:
 
Det stämmer att bankens ersättningskommitte diskuterade lönefrågan med vissa institutionella ägare. I alla fall med mig. Diskussionen rörde två områden
1. Om VD skulle kunna behålla sin bonus för 2008.
2. Hur lönesystemet var kopplat till LTIP
 
I de diskussioner jag deltog i nämndes inte att nivån på lönehöjningen för VD var 2 Mkr. Inget sas heller om att SEB hade fått några speciella löften från regeringen i lönefrågan. Diskussionerna fördes samtidigt som andra diskussioner pågick angående nyemissionen. Diskussionerna hölls separata med olika företrädare från bankens sida men under samma intensiva period om ca 2 dagar. Företrädare för SEB har jag alltid upplevt som mycket professionella och korrekta i denna typa av överläggningar.
 
Jag fick en direkt fråga angående nr 1. Jag sa då att med tanke på att banken skulle behöva ta in nytt kapital så skulle det se mycket märkligt ut att samtidigt ge VD en extra ersättning utöver den fasta för 2008. Men jag sa också att eftersom det fanns ett avtal i botten så var det ingen fråga för ägarna utan endast för VD själv att ta ställning till. Jag sa att det faktum som gjorde att bonus kunde anses som intjänad trots att banken hamnat i en sådan kritisk situation att den behövde ett kapitaltillskott visade att det fanns något fundamentalt fel i beräkningsgrunden. Jag upplevde det som att man i från bankens sida var mycket angelägen om att nyemissions förslaget inte skulle störas av en bonus debatt. De bankföreträdare jag talade med bekräftade också det som redan framkommit beträffande att ta bort rörliga lönedelar för 2009 och endast utbetala fast lön.
 
Beträffande nr 2 så är det på det viset att det långsiktiga belöningsprogrammet kallat LTIP , som i SEB:s fall är ett aktiesparprogram med viss rabatt, för den enskilde individen finansieras genom att ledande befattningshavare avsätter en del av den rörliga lönen. I och med att den rörliga bonusen togs bort försvann den tidigare möjligheten att finansiera LTIP. Detta framställdes av bankföreträdarna som ett problem då man då skulle behöva ta av den fasta lönen alt eget privatkapital för att kunna delta i LTPI. Jag frågade då om tanken var att man skulle höja den fasta lönedelen till nivåer som matchade individens tänkta tilldelning i LTPI. Banken bekräftade då att det fanns sådana tankar. Inget sas dock om nivåer utan endast att skälet var att ”tvinga/motivera” VD och övriga chefer att delta i LTPI. SEB:s LTPI är ett rätt tufft program som bla kräver en bättre utveckling än konkurrenter. Det är därför inte självklart att alla vill delta. Programmen som löpte mellan 1999 och 2003 var väsentligt generösare i sin utformning. Efter kritik från bl a Folksam ändrades villkoren till de nuvarande. Jag påpekade det faktum att regeringen kommit med lönehöjningsbegränsningar för att tillåta deltagande i de olika stödprogrammen men fick ingen direkt reaktion. Jag tror att man nämnde att man hade kontakter med regeringskansliet men inte om vad. Att man skulle ha fått något löfte om att höja lönen retroaktivt från 1 januari sas det inget om. Jag sa att jag kunde förstå problematiken men jag underströk också att vi som ägare inte hade att ta ställning till VD:s lön (det är styrelsens uppgift) utan endast till det förslag till Ersättningspolicy som skulle komma att föreläggas stämman. Vi skulle komma att analysera denna närmare och eventuellt ställa kompletterande frågor kring denna. Jag sa att det vore bra om man beskrev problematiken ikring LTPI på ett tydligt vis för att inte riskera att få kritik i efterhand när det uppdagades vilken nivå VD:s lön hade hamnat på.
 
På själva stämman så togs inte frågan om höjning av den fasta lönen upp överhuvud taget i anslutning till punkten om Ersättningspolicyn. Man talade endast om att den rörliga bonusen var borttagen för 2009. Det var därför jag ställde en konkret fråga kring nivåerna på löneökningen. Jag blev också lite förvånad över att ordförande bara drog policyn och verkade vara beredd att gå direkt till beslut eftersom jag i förväg hade meddelat att jag ville ställa frågor.

När sedan MW svarade lite svävande att höjningen skulle vara marginell kunde i alla fall jag inte tro annat än att man hade frågan under kontroll. Jag visste inte på stämman att VD redan hade fått 2 Mkr i höjd lön på stämman. Jag har talat med några andra institutioners företrädare och inte heller de hade fått dessa uppgifter i förväg. Något om några löften från Borg eller Odell har jag aldrig hört talas om.

Svenska politiker har inte skapat krisen. Men det har faktiskt inte det svenska näringslivet heller.

Nej precis. Det är just det som är kärnan i hela bonusdebatten. Direktörerna har inte skapat krisen genom sin girighet och de har inte heller skapat den högkonjunktur som föregått den. Belöningssystem som inte är rensade från den allmänna konjunkturens påverkan gör alltså varken till eller från. Belöningssystem ska fokusera på absolut avkastning i för hållande till konkurrenter och vara kopplad till mål som den individuelle direktören kan påverka.

Lösningen enligt kusinerna är samförstånd och gemensam problemlösning är receptet. Låter som Saltsjöbadsanda. Skicka ett sms till Borg:arna snarast – Finansminister Borg och LO Borg:en. Kolla med Poker Wallenberg. Han kan säkert fixa med arrangemangen på Grand Hotell i Saltis. Fast han kanske är stött för han inte fick vara med och skriva artikeln? Bjud in Ann Heberlin också. Hon kan prata om konsten att ta ansvar.  Det är några kapitel i hennes utmärkta bok som vi alla behöver läsa på. Hon förklarar också varför ett samhällsklimat där det blivit fult att skuldbelägga och där allt fler betraktar sig som offer för förtryckande strukturer förhindrar utveckling.

I detta perspektiv ter sig enkel rörlig cash baserad lön som ett inte så dumt alternativ.  Men då behöver bolagen ta fram tydligare beskrivningar över hur villkoren sätts. Ett alternativ jag funderat på är att ha en fast lön til att börja med och sedan koppla tydliga mål till denna. Om inte vart och ett av dessa mål uppnås under en viss tid sker avdrag på den fasta lönen. Låt säga att typ:

• VD LEIF/GÖRAN/KJELL  får 10 mkr i fast lön.
• Men för att få ut den krävs att olika delmål uppfylls.
• Avräkningen sker i efterhand och redovisas vid stämman och kontrolleras i revisionen.  T
• ill detta kan man foga att Leif måste köpa aktier i bolaget han är anställd i för låt säga 25 procent av den utbetalade lönen.  Han får köpa dessa aktier till ett fastställt genomsnittspris på aktiekursen under året. Aktierna läggs sedan i i kapitalförsäkring som är bunden i 5 år.
• På detta sätt får vi mål, koppling till bolagets värdeutveckling och inlåsning på ett bräde.
• Pensionen sätts som en fast premie på låt säga 30 procent av den utbetalade lönen.

Enkelt och transparent och inget utrymme ge för ågren i efterhand. 

I målen kan styrelsen peta in alla de komponenter som är unikt och nödvändigt för just deras bolag. Styrelsen som helhet svarar för att ta fram ett kompositionsförslag för ledningen, stämman fastställer det hela och revisiorerna ges i särklilt uppdrag att varje år göra en oberoende granskning av det hela.  Många bolag har redan idag modeller som har flera av dessa komponenter. I andra fall har VD på eget bevåg gott ännu längre. Hip Hop Börje på Investor köper t ex aktier för 50 % av sin lön varje år. Hans ordförande beskrev några av de befintliga målen på bolagsstämman hur svårt kan det då vara att även göra en komplett redogörelse? På tal om just Investor så avslöjade ordföranden även ett mål som de funderade på att plocka in för VD. Det – och håll i dig nu Gudrun Schyman – skulle relateras till förmågan att rekrytera och behålla kvinnliga chefer! 

Sättet att avlöna chefer måste ha ett stöd såväl bland ägarna som i samhället i övrigt. Ägarna är numera dessutom ente endast en mindre välsituerad del av samhället utan de flesta av oss via pensionssystemet. We are not in Kansas any more!

Jag blir mycket oftare kontaktad av media än vise versa. Min inställning är att snällt svara ppå de frågor som ställs. Som varandes representant för ett par miljoner kunder får man finna sig i detta. Det är dock inte alltid helt lätt att förutsäga samanhanget som citaten sedan kommer att användas i.

I veckan svarade jag på frågor om hur man ska se på bonusar som uppenbarligen inte har skapat värde för aktieägarna utan kanske tom förstört värde genom att uppmana till ett för stort risktagande. Jag sa då att: – Jag tycker man bör undersöka möjligheten att kräva tillbaka de här pengarna. Om man är i en så risig situation att man ställer in sin utdelning är det rent principiellt svårt att förstå hur man kan betala bonusar. Och : -Det går inte bara att gömma sig bakom att det finns avtal. Jag tycker man bör börja med att inleda en dialog med de här personerna. Går det inte att komma fram den vägen tycker jag att man bör ta risken att gå vidare och riskera en stämning. Och – Man kan tänka sig att fondera rörliga ersättningar under tillexempel två år så att det inte dyker upp några otrevligheter. Det är viktigt att det är väldigt tydligt vad man betalar för. 

Att sedan artikeln inte kom att handla om flera av de bolag jag också syftade på Volvo, AIG, Teliasonera utan endast om Swedbank borde jag kunnat räkna ut med bakdelen. Jag lastar på inget vis journalisten för att han fokuserade på endast Swedbank.  Han var tom så anständig att han rättade ett felaktigt citat. Men det är mycket svårt att säga något som inte bara är helt intetsägande och som samtidigt ser vettigt ut i skrift.  För de som fortfarande undrar varför det ibland är svårt att få folk att framträda i media kan jag lägga till några små citat från kommentatorsspåret. (En rätt kul grej som många tidningar kör med på nätet).

 
Carina Lundberg Markow har ju utmärkt sig ett flertal ggr de senaste 2-3 åren med beskäftigt tyckande om andra företag än det hon är anställd i. Hon har därmed etablerat sig som en pålitlig leverantör av den här typen av uttalanden som journalister har behov av ibland. När hon ibland uttalar sig i TV så lyser det lång väg hon glad hon är att få visa upp sig.

Man kan ju undra vad hon egentligen har för erfarenhet av jobb i industrin, att hon har en titel i Folksam är ju knappast en kvalitetsstämpel.

 Jag tycker att bruden skall ut och prya lite i verkligheten. Det är lätt att sitta på ett fint kontor i centrala Stockholm och ”tycka” om vad man skall göra och inte göra i en verksamhet. Skulle det nog inte skada med lite internationell kompetens hos alla sk ”ägaransavriga”, inte bara erfarenhet fråm Blue Village i Phuket.

Till kommentatorerna kan jag säga att underhållningsvärdet av att med i media stundom är något begränsad. Och för att sluta med den underbare  Gene:

be_a_clown_song_lyrics:

I’ll remember forever,
When I was but three,
Mama, who was clever,
Remarking to me;
If, son, when you’re grown up,
You want ev’rything nice,
I’ve got your future sewn up
If you take this advice:

Be a clown, be a clown,
All the world loves a clown.
Act a fool, play the calf,
And you’ll always have the last laugh.
Wear the cap and the bells
And you’ll rate with all the great swells
If you become a doctor, folks’ll face you with dread,
If you become a dentist, they’ll be glad when you’re dead,
You’ll get a bigger hand if you can stand on your head,
Be a clown, be a clown, be a clown.

 

Click here to view the embedded video.

Tanken var att hon (Falkengren alltså inte mamman)  skulle få mindre i handen med det nya systemet än det gamla. Men vi klarade inte av att kommunicera detta. Nu gäller det att laga efter läggning och gå framåt.

Poängen var att det var den rörliga lönen skulle sänkas.

Bonus är den 13 månadslönen. Annikas bonus är inte det utan den är 12 månader. Det är bonus ordet som det är fel på. Någon konkurrent kan komma att ta våra bästa.

Suck och stön! Läs er egen årsredovisning.  Cecilia Aronsson från Veckans Affärer  efterfrågar vilka jobb det är som de kan komma att gå till. Var finns de arbetsgivare som IDAG vill betala 18 Mkr för en bättre begagnad bank VD? Det är en mycket bra fråga. Särskillt som det snarare är kunderna som vill byta bank.

Det är inte ett kommunikationsproblem, även om den bristfälliga kommunikationen bidragit. Det är ett systemfel. Det är inte rimligt att betala ut rörlig lön när aktieägarna fått betala Big Time! En rörlig lön kan vara OK om ni kan visa varför den är bra för aktieägarna. Annars är den inte OK. Det är inte heller OK att att undvika att svara på en rak fråga på en bolagsstämma om hur mycket man tänker höja den fasta lönen. Att laga efter läge är en bra princip. Men analysera läget först innan ni lagar en svårsmält rätt med inbakad bonus.

När styrelsen gjorde om lönesystemet för bankledningen gjorde vi det i en strävan att införa ett system som uppfyller garantiprogrammets krav samtidigt som det är mer konkurrensneutralt och långsiktigt. Vi tog bort de kortsiktiga rörliga lönedelarna och sänkte den totala ersättningen … Efter en fortsatt dialog med Riksgäldskontoret står det dock klart att ytterligare anpassning krävs. Eftersom syftet med förändringen av lönesystemet – att uppfylla garantiprogrammets krav – inte uppnåddes, är styrelsen överens med ledningen om förändringarna. (ur pressmeddelande från SEB)

Det minsta man kan begära av en styrelse är väl att de kan läsa innantill och så svårt kan det väl inte vara att förstå Odell & Co menade?  .

I det avtal som Riksgälden skall skriva med instituten ska restriktioner för ersättningen till ledande befattningshavare tas in. Restriktionerna skall gälla för de fem personer som har den högsta sammanlagda ersättningen. Fast lön får inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 20 oktober 2008.  (Ur bankstödsprogrammet)

 Inte så just att lägga ansvaret på ledningen att sänka sina löner. Annika Falkengren får stå där som en symbol för ett överbetald direktör medan de faktiskt är ägarna och deras företrädare i styrelsen som bär ansvaret. Kom ihåg att enigheten hos de största ägarna är total. Är det något Falkengren ska lastas för så är det inte att hennes chefer har läs och omdömessvårigheter utan istället den ytterst tveksamma ”kundaktiviteten” som innebär att man ägnar sig åt kundvård på lyxhotell i alperna.  Hur välvårdade kommer kunderna att känna sig när de kommer hem och hittar ett inbetalningskort från skattmasen och ilskna bankkunder hötter med nävarna åt dem på Arlanda?

Styrman Karlsson (H Alfredsson)

Stackars Styrman Karlsson hade otur
skulle gå på flottans fest i går.
När han skulle snöra på sig skorna
måttade han fel med sina tår.

Han satte foten i sin potta
och kunde inte komma loss.
Ba dam pam pam.
Hans fot e´ storlek 48
och den var alltför stor förstås.
Ba dam pam, pa da bam.

Han putsa upp den med skokräm
så att den glänste svart och fin.
Och snart på balen sågs han dansa
med sin sko utav porslin.

Han hade foten i en potta
men så han svängde sina ben.
Ba dam pam pam.
Så bra att chefen för vår flotta
utnämnde Karlsson till Kapten.
Ba dam pam, pa da bam.

Nu är Kapten Karlsson havens fasa
alla sjöpiraters stora skräck.
Över vattnet hör man tydligt ekot
av hans steg när han går kring på däck.

Han går med foten i en potta
för han har aldrig kommit loss.
Ba dam pam pam.
Och såna sparkar han kan måtta
när han i drabbningarna slåss.
Ba dam pam, pa da bam.

En gång så föll han från skutan
och tänkte nu så blir jag våt.
Hur ska jag komma till Sverige
jag har ju inte någon båt.

Men han hade foten i en potta!
I denna seglade han hem
Ba dam pam pam.
och möttes av sin fru Charlotta
som också har sin fot i kläm.
Ba dam pam, pa da bam.

I en byrålåda i en chiffonje´. Ole´!

En svår fråga som MW delvis passar på. Han hänvisar till arbetsmarknades parter och fri konkurrens.  Han vill ha de bästa medarbetarna i SEB  annars kan inte banken tjäna pengar åt aktieägarna.

Klyftan växer och djupnar till en ravin.

Detta får bli den sista bloggposten. 3 timmar och 50 minuter efter harposången.