Jag är lite rädd för vart allt detta med finanskris, Carnegie, HQ, Aspis etc skall sluta. Reaktionen från myndigheter och department är att sätta upp nya drakoniska regler och sedan göra platsbesök och kontrollera att vi har en hylla med pärmar med instruktioner och att instruktionen har ett visst antal sidor. Sedan är man klar. Men det är ju att fega ur. Då bedömer man enbart det som är på axeln rätt/fel men struntar fullständigt i det som är bra/dåligt.

Det förstnämnda är ganska enkelt och går att klara utan stor kompetens – det är ju bara att mäta tjockleken på instruktionen och se till att den sitter under rätt flik.

Det andra (bra/dåligt) är mycket mer krävande för då fordras även affärskänsla, sunt förnuft, beteendekännedom etc. Jag tror att det jag försöker säga är att nya regler kanske är bra, men i den mån de enbart bidrar till mer rätt/fel – resonemang är de helt felriktade.

De företag som vill fulköra kommer att kunna fortsätta gå i konkurs även om regelsamlingen fördubblades, eftersom det som verkligen styr mer än någonting annat är kvaliteten på ledning och personal samt de incitamentsstrukturer som finns på plats. De företag som inte tänker fulköra i vilket fall som helst får bara ännu mer värdelöst regelverk att följa vilket gör barlasten ännu större. Och totalt sett har man inte åstadkommit något annat än ett stort, kraftfullt slag ut i luften.

Den lösning som jag tror mer på är att göra styrelse och ledning personligt ansvariga i mycket högre grad än som sker idag. Det skulle också få till följd att det blir mindre attraktivt att sitta i ledande position vilket kanske gör att antalet personer som är ”proffs” bara på att sitta i styrelse minskar. Och det vore ju inte fel att röra om lite i grytan och få fram lite mer kompetens. Om man dessutom kombinerar detta med fit-and-proper-bedömningar som faktiskt inte bara är en pappersövning så blir det ju ännu bättre.

Den senaste tidens utveckling i HQ Bankfallet visar att Finansinspektionens kontroll i huvudsak fokuseras på att vara domare i efterhand. När Finansinspektionen utövar sitt myndighetsansvar kan det ha gått månader och år.  Det är därmed upp till varje aktieägare och kund att kräva ett tydligt svar på nedanstående frågor innan man kan sitta någorlundatrygg i båten.  En klok regel när det gäller navigering är att man aldrig ska segla sin båt till områden där ens hjärna inte redan varit.

• Hur har Banken säkerställt att riskkontrollfunktionen inom banken granskar efterlevnaden av bankens system och instruktioner oberoende av själva verksamheten? 
•  Hur är det säkerställt att riskkontrollfunktionen är tillfredställande bemannad och hur det är säkerställt att de som arbetar där har rätt kompetens?
• Hur är det säkerställt att VD för banken har tillräcklig kompetens för att bedöma riskerna?
• Hur säkerställs att bankens styrelse har tillräcklig kunskap om hur verksamheten fungerar, hur avkastningen skapas och vilka risker som är förknippade med verksamheten?
• Finns det en rutin som innebär att alla påpekanden från finansinspektionen rörande bankens verksamhet rapporteras direkt till styrelsen?

En personlig reflexion är att det är inte rimligt att risker ska uppmärksammas av enskilda ”Whistleblowers”  media eller skvaller på sta´n. Det är inte rimligt att finansiella företag behandlas på olika sätt av myndigheterna för att de bedöms ha olika betydelser för den finansiella stabiliteten.  Det är inte rimligt att ”tillräcklig kompetens” är något som endast kan fastställas ni efterhand. Det måste finnas en tydlig definition av kompetens i förväg för att problem ska kunna undvikas. Vi ska ha tydliga regler som gäller lika för alla. Det är inte rimligt att beslut om indragna tillstånd ska komma som en obehaglig överaskning för kunder, aktieägare och anställda.

1) Whistleblower är ett engelskt begrepp för en person som anmäler brott, korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att straffas för detta. Straff kan vara att åtalas för förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

Den senaste tidens diskussion om drogtester är rätt underhållande. Tänk om detta är framtiden ? Kissa i mugg innan du kommer in på jobbet. Tja, ska vi kräva detta av våra kids är det inte mer än rimligt att vi gör det själva oavsett om vi är bankdirektörer, företagsledare, politiker eller journalister. Riktigt stora problem får  vi troligen då med den stora ”vuxendrogen” dvs alkohol.  Personligen hade jag troligen blivit  hemskickad ett par gånger.  Jag minns speciellt en gång i början på 90-talet då jag efter en blöt övning satt på min kontorstol och höll mig krampaktigt i en skiva knäckebröd. Hade dock vett att skicka hem mig själv efter nån timme.

Pälsar. I Alexander Portnoys bok ”Portnoys bekännelser” skrivar han appropå freudiansk felskrivning att ”furget” is exactly how a prostitute would misspell ”forget” resonemanget kommer ifrån det faktum att kvinnor klädda i päls manifesterar något annat än att hon fryser och behöver nägot värmande på kroppen.  Den päls kvinnan är klädd i har, nästan utan undantag, för det mesta finansierats av någon annan än kvinnan själv. En Call Girl blir en Hålldam i samma stund hon erhåller ett pälsverk. På samma sätt fungerar denna rollförskjutning på  finansiären ifråga. Han förvandlas från en ”Torsk” till en ”Sugar Daddy”. 

Den pälsköpande mannen visar för kvinnan ett påtagligt bevis på att han har låtit sig bli känslomässigt erövrad. Ur mannens vinkel kan han se det som ett bevis på att han äger henne. Det handlar som så ofta om makt.

Men det finns också sätt att manifestera gradskillnader med hjälp av pälsverkets design. Lilla fru Fin, med en gedigen överklassbakgrund från Djurs- och Drottningholm,  har delgivit mig sin teori om  är att män som köper päls med huva till sin fru eller frilla gör det för att manifestera att det fortfarande är han som har makten i förhållandet.  Det blir  en social kod där en invigd kan artbestämma kvinnans sociala status. En  kvinna som har makten i ett förhållandet,  vägrar därför huva.

Minkplågeriet har alltså sitt ursprung i ett kvinnoproblem. Gör det enklare – skippa både pälsen och huvan. Den som sen vill behålla sin Sockerpappa väljer själv den gyllene buren.

Det finns skäl att anta att oljerelaterade föroreningar kommer att öka i framtiden på grund av att industrin tvingas gå till allt mer avlägsna och svåra områden. När olyckor inträffar offshore, på djupt vatten eller i politiskt instabila länder kommer det att bli än svårare att åtgärda. Det är därför angeläget att oljebolagen bevakas noga av myndigheter och investerare. Media och intressegrupper spelar en viktig roll som vakthundar men det är bara investerare och myndigheter som kan ställa krav på bolagen. Ett tecken på detta är att Shells bolag EXPLORATION AND PRODUCTION vill  prospektera efter fossil gas i alunskiffer på skånska marker. Entusiasmen för detta äventyr i mitt sommarland är minst sagt måttlig.

I det fall katastrofen redan är ett faktum återstår den legala vägen. Under senare år har det förekommiten rad intressanta fall där stora internationella bolag har blivit stämda i amerikanska eller europeiska domstolar för sina aktiviteter i känsliga områden. Resultatet i dessa fall har hittills varit ganska klent. Det är vanligt att domstolarna beslutar att inte ta upp fallen eftersomman bedömer det som att det inte ligger inom deras område. I vissa fall har det ändå blivit ett positivt resultat. Ett av dessa ärden stämning mot Shell som gjordes inför en amerikansk domstol 1996 då anhöriga till mördade miljöaktivister i Nigeria menade att Shell var delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter sombegåtts av den nigerianska regeringen för att tysta miljön demonstranter emot Shells oljeutvinning i landet. Efter 13 år av tvister och strax innan rättegången, gick Shell med på en förlikning genom att betala $ 15 500 000. Shell vidhöll sin oskuld och hävdade att det inte var inblandade i de påstådda brotten och att det var den nigerianska regeringen begått mot kärandena och deras familjer.

Det är omöjligt att veta hur mycket olja har spillts i Nigerdeltat varje år eftersom företagen och regeringen hålla det hemligt. Men två stora oberoende undersökningar under de senaste fyra åren tyder på att så mycket är spillts ut i havet, i träsk och på land varje år som har gått förlorade i Mexikanska golfen hittills.

En rapport, sammanställd av bland annat WWF beräknas att upp till 1,5 miljoner ton olja – 50 gånger föroreningar somutbröt i Exxon Valdez-olyckan – har runnit ut i deltat under de senaste50 åren. Även Amnestyrapporten från 2009 bedömer det som att stora utsläpp skett. I den rapporten anklagas även oljebolagen för att vara skyldiga till omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Detnu aktuella ärendet gäller ettstörre utsläpp i Nigeria. I maj 2008 fyra nigerianska fiskare och jordbrukare från byn Oruma, i Nigerdeltat regionen, tillsammans med Friends of the Earth-Nederländerna och Friends of the Earth-Nigeria, in en stämning mot Shell i tingsrätten i Haag, Nederländerna, där företaget har sitt internationella huvudkontor. De hävdar att Shell varit försumlig i sin sanering av oljespill i Nigeria och att innevånarnas hälsa påverkades negativt av oljeutsläppet. De hävdar att Shell har underlåtit att följa internationella normer för ”best field praxis” i sin nigerianska verksamhet. De söker också skadestånd för förlust av dammar och försörjning. Shell hävdade att de nederländska domstolarna saknade behörighet i ärendet eftersom det gäller ett nigerianskt dotterbolag. Den 30 december 2009 fastställde tingsrätten i Haag att den hade jurisdiktion i fallet. Detta ärende ärpågående. Utfrågningarna är planerade att återupptas sommaren 2010.

Shell, som samarbetar med den nigerianska regeringen i deltat, säger att 98 % av decirka 150 årliga läckorna orsakas av vandalism, stöld eller sabotage av militanta och endast en minimal mängd av försämrad infrastruktur. Det handlar enligt Shell om illegala kranar som monteras på befintlig pipelines främst på de säkerhetsventiler som måste finnas på rören. Enligt Shell spränger tjuvar upp ventilerna för att sedan tappa av och stjäla råolja. Shell uppger också att de ibland inte ges tillfälle att rensa upp föroreningarna, eftersom att lokalbefolkningensom drabbas kan göra mer pengar från den kompensation som trots allt är möjlig att få i landet. Shell uppger att de har ett permanent oljesaneringsteam som arbetar heltid med att rena utsläppen och säger att ”de städar upp om man spiller så snabbt som möjligt så snart som det inträffar. ” Shellsäger 14 000 ton olja läckt ut från deras anläggningar under 2009. De flesta, De två största incidenterna orsakades av extern åverkan – en där bolaget hävdar att tjuvar skadade  borrhålet vid Odidi område och en annan där terrorister bombade Trans Escravos rörledningen.

Miljöorganisationer hävdar å andra sidan att det är oljebolagen som är ansvariga. De många och långa näten med rostande och sönderfrätta rör och tankar, halvt förfallna pumpstationer och gamla pumplock är orsaken till utsläppen tillsammans med alla fartyg som rensar sina tankar.

Det är därför mycket bra att den holländska domstolen beslutat ta upp det aktuella fallet. Stora oljebolag ska inte kunna ignorera sina utsläpp när de förstör lokalbefolkningens försörjning och miljöer. Engagerade och ansvars kännande investerare spelar även här en stor roll. Som ägare kan vi vara med och påverka även stora företag somShell. I våras röstade vi för ett stopp av oljesandsutvinning i bl a Shell. Denna resolution samordnades av ”Fair pension” som är ett brittiskt initiativ för att samordna pensionsfonders aktiviteter. Det ärlovande att företaget har börjat förbereda sig på att fossila transporter är på väg bort. 2050 beräknar man att 40 procent av alla bilar ärinpluggade i elnätet.

Vi på Folksams enhet för ansvarsfullt ägande  kommer att följa rättsfallet i Holland och utvärdera hur Shell agerar i frågan. I dagsläget är det viktigt att stanna kvar som ägare och påverka. Om alla engagerade ägare säljer sina innehav så finns snart inga kvar som kan arbeta för en mer ansvarsfull oljeindustri inifrån bolagen ur ett ägarperspektiv. Det knappast meningsfullt attt ex investera i Philip Morris och som ägare aktivt arbeta för att bolaget ska sluta upp med att tillverka ciggaretter, men som ägare i ett oljebolag finns det många möjligheter att på verka bolaget att ta hänsyn till klimatet och miljön. Detta vore något för alla de ”vanliga” fondbolagen som styrs helt av plånboken att beakta. Alla behöver för den skull inte bli ”etiska” men ett större tryck skulle kunna vara det som gör att oljebolagen äntligen börjar ta ansvar för sin verksamheti Mexikanska Golfen, i Kanadas oljesandsfält,  i Nigeria och i Skåne.

Click here to view the embedded video.

Rätt komiskt med BP ordförande Svanbergs försök att blidka den numera rätt ilskna befolkningen i US. Small people? Var fick han det ifrån? Det  får en att undra över hur high flyers som BP direktörer ser på sin omgivning.  I den bästa av världar menade han ”den lilla människan” men fasiken vet. Har kollat på klippet nu ett par gånger och blir mer och mer osäker på vad karln menar egentligen.

Oljedirietörer står inte högt i kurs just nu. En del kritik är ganska självförvållad.  I kongressförhören med dessa hade de t ex lovat att ”skydda alla valrossar i Mexikanska Gulfen”. Det lär i så fall inte vara så svårt eftersom det inte finns några valrossar från början i detta område.

UPPDATERING: Ser just nu på bilderna från Vita Huset hur BP ledningen knallar in. Alla är där UTOM Svanberg!!! Varför sysns inte han? Är jag blind eller syns han inte? Jo, där är han ju. Längst bak. han ser klädsamt dyster ut. 

Gårdagens stora ämne rörde i vanlig ordning bonus och ersättning i bolaget. VD:n i Ericsson är välavlönad minst sagt. 42,5 Mkr blev det förra året och till detta kommer dessutom ett aktiebaserat aktieprogram som gör det möjligt för VD att köpa 10 aktier till priset av 1. VD får alltså 90 procents rabatt.  Vanliga anställda i bolaget får också rabatt, de får köpa 2 aktier till priset av en. Detta system gillar huvudägarna Industrivärlden och Investor. Även nya VD:n gillar det.

– Jag tycker att det är rimligt att vi i ledande befattningar får lite mer om det går bra och lite mindre om det går dåligt, sa han igår.

Systemet är komplext, stort, dyrt och saknar helt koppling till konkurrenters utveckling. VD och andra höga chefer får en stor rabatt med många gratisaktier. En gång som denna när prestationen ska mätas mot ett resultatmässigt dåligt år blir den prestation som ligger till grund för miljonregnet inte särskilt utmanade.

Men det värsta med systemet är att det inte verkar fungera på ett sätt som är bra för aktieägarnas. Det senaste 4 åren visar detta tydligt. Den genomsnittliga börskursen under dessa år är 88 kr mot dagskursen 76 kr.  Resultatet blir att de högsta cheferna får köpa in sig billigt i bolaget utan att detta gynnar aktieägarna. 

Systemet är dyrt och dumt och dyrt och Folksam röstade därför mot systemet. Nu var vi ganska ensamma om detta. Bara Aktiespararna och några till röstade nej. Men samtidigt hördes ett missnöjt mummel från en del. Det är verkligen dags för ett helt nytt system!  Svenskarnas ”folkaktie nr 1.” förtjänar verkligen detta. Folkaktie är egentligen rätt missvisande. De två huvudägarna som bestämmer allt sitter på sin makt på grund av a och b aktiesystemet. De röstar för 40 procent men äger bara 8 procent av kapitalet.

Kvällens behållning var annars när VD skulle förklara varför man säger upp så många anställda. och stänger fabriken i Gävle.  Det beror på att lådorna man stoppar in sina växlar i har blivit så mycket mindre de senaste åren! Allt enligt logiken stor låda blir mindre = färre arbetstillfällen. För att även icke ingenjörer skulle begripa så illustrerades det hela med två jättelådor och en liten låda som Vestberg kunde hålla i sina händer. Jo jo, dessa lådor skulle kunna stå för något annat också. Olika storlek på bonustilldelning till exempel.