Forskning visar faktiskt att ju bättre människor får det ekonomiskt, desto mindre roll spelar den extra tusenlappen för prestationen. Mer pengar kan till och med leda till en sämre prestation! De bästa prestationerna skapas av de som känner att det finns en mening med deras arbete, inte nödvändigtvis för att de får bra betalt för det. Eller ens något betalt för det.

Den här fantastiska videon mejlades till oss via Folksam.se där du kan vara med och rösta om vad vi ska fråga vid vårens årsstämmor. Kolla! Rätt häftigt va? Och du som skickade länken till oss – tack!

Click here to view the embedded video.

/Emilie Westholm

I år vill vi veta vad våra kunder tycker och från och med idag kan ni rösta på vår hemsida om vilken fråga som är viktigast för er.

Carina har tidigare berättat om den här idén på di.se och då sagt:

Jag har gått på många stämmor genom åren och kan konstatera att det långt ifrån alltid är så relevanta frågor som ställs. Jag tycker det borde ställas betydligt fler frågor ifrån de institutionella ägarna kring verksamheten i bolagen.

De tre ämnesområden ni kan välja mellan är mänskliga rättigheter, jämställdhet och bonusar. Ni kan också skicka in egna förslag på frågor som ni tycker att vi ska ställa.

Och kom ihåg att vi representerar och röstar för alla pengar vi förvaltar, vare sig det är pensionssparande eller försäkringspremier.

Slutligen vill jag också säga BRA JOBBAT till webbgänget och till Richard som fått fram det så snyggt. Rösta här!

/Emilie Westholm

Bonusar i banker och finansbolag har med rätta kritiserats hårt de senaste åren.   Ett av problem ligger i själva namnet BONUS.  ”Bonus”  signalerar att någon ges en  en belöning för goda prestationer -  vilket förefaller något i otakt med hur  vissa banker har presterat under de senaste åren.

I själva verket har bonusarna inte alls varit en belöning  för goda prestationer. Istället har det varit en form av  rörlig lön. Ersättningspolicyn för en bank säger ofta att ”Lönen består av en fast och en rörlig komponent. Den flexibla komponenten minskar om företaget presterar sämre, vilket den har gjort för de flesta banker under de senaste åren.

Om bankerna skulle klara av det pedagogiska tricket att  byta namn på sina ”bonusar” till något som ”flexibel lön” så skulle kanske förståelsen blan kunder och aktieägare öka. Det finns även andra fördelar med ett mer renodlat rörligt lönesystem.  Flexibel lön är avsett att motivera människor,  och hindrar dem från att lämna företaget.  Jag tror vi skulle kunna dra nytta av de anställdas bredvilja att godta den här typen av system. Det är inte många andra yrkeskategorier som så lättvindigt har accepterat sådana kraftiga lönesänkningar som blir resultatet av att man har en stor del av lönen rörlig. Tänk bara på vad som skulle hända om man föreslog detta för t ex flygbolag.

Rörliga lönesystem måste dock användas med stor försiktighet så att man inte får ovälkomna effekter. Forskning har t ex visat att markanta löneskillnader inom ett team är direkt skadligt för prestationen genom att laget som sådant då presterar sämre (Matt Bloom). Inte ens extremt hög lön förefaller vara verkningsfullt för individer – människor med löner inom mer normala gränser presterar bättre (Dan Ariely).
När nu Finansinspektionen presenterar de nya regelverket för ersättningar inom den finansiella sektorn har man en chans att omarbeta lönesystemen på ett förnuftigt sätt. Genom att utgå från fast lön och lägga tydliga gränser för hur stor del som ska kunna vara rörlig i förhållande till den, inte dra sig för att låsa in stora delar av den rörliga lönen ett par år och betala en del av den rörliga lönen i aktier så har nu branschen ett unikt tillfälle att putsa upp sin image och återfå en del av det för den finansiella sektorn så viktiga förtroendet.

Ekholm försökte prata generellt om belöningssystem och om att ”det är så här det ser ut”, men fick motfrågor kring den ersättning just han fått i jämförelse med vad aktieägarna sett i avkastning under samma tid. Inte helt lätt.

Men han hade faktiskt kunnat ge ett annat svar: 

Det var inte jag som fattade beslut om nivån på min ersättning, det var styrelsen. Så har ni frågor kring de här 110 miljonerna så får ni ta det med styrelseledamöterna. Tack och hej.

För oavsett hur orimligt mycket pengar Ekholm har dragit in och vad vi anser om det så kan vi inte komma ifrån att någon annan än han själv bär det yttersta ansvaret för det. Styrelsen, och i förlängningen aktieägarna.

Det är dock inte första gången en vd får försvara sin höga lön, och lär inte bli den sista. Men jag önskar att vi oftare kunde få höra styrelsernas ordförande motivera ersättningsnivåerna och att journalisterna ställde rätt personer till svars för de beslut de fattat.

/Emilie Westholm

För hela den europeiska marknaden så har tillväxten för ansvarsfulla placeringar varit än större än i Sverige. Mellan 2008 och slutet av 2009 mer än fördubblades det kapital som investerats med någon typ av SRI-kriterium. Enligt Eurosif har ett förvaltat kapital på totalt 5000 miljarder euro någon typ av SRI-märkning.

Och detta trots finanskris! Eller kanske tack vare? Jag är i grunden en mycket optimistisk person och när första chocken vid olika typer av katastrofer har lagt sig så tänker jag ofta på hur mycket positiva förändringar som det tråkiga trots allt kan medföra. Det är väl en typ av överlevnadsinstinkt antar jag. Men finanskrisen kan exempelvis leda till att fler investerare förstår och tar ansvar för hur belöningssystemen utformas, så att de gynnar företaget – och investerarna – på lång sikt. Och BP:s oljeläcka har fått de stora oljebolagen att gå ihop och samarbeta för att förbättra säkerhet både för människor och miljö i samband med oljeborrning i haven. Dessutom har fler fått upp ögonen för de risker som oljebolag står inför och insett att miljökonsekvenser faktiskt också innebär tvära kast i resultaträkningen.

Visst kan man tycka att fler borde fattat mer för länge sen. Men bättre sent än aldrig?

De nya ansvarsfulla pengarna tycker jag vi firar med en gammal favorit:

Click here to view the embedded video.

Investors incitamentsprogram består av flera instrument till olika kategorier av anställda och är komplicerat med flera olika nivåre,  golv, tak, tidsperioder och tilldelningsgrund. Tröskeln för prestationen  är rätt låg men det har  en nersida, har krav på anställning och hyfsad mätparameter. Det är också långsiktigt och har ett tak.  Ett hyfsat bra system. Ska bli spännande att höra hur VD Ekholm har klarat jämställdhetsmålet i sin bonus del.

Nu återstår bara en sak: Kommer systemet att kunna rå på substansrabatten som fn är 31 procent? Hittills har detta alltid varit en huvudvärk för VD:arna i bolaget. Rabatten pendlar mellan 20 och 30 procent. Mina gamla chef på 80-talet sa alltid att det är dags att köpa Investor när rabatten går över 30 procent. Kanske stämmer det fortfarande?

Gårdagens stora ämne rörde i vanlig ordning bonus och ersättning i bolaget. VD:n i Ericsson är välavlönad minst sagt. 42,5 Mkr blev det förra året och till detta kommer dessutom ett aktiebaserat aktieprogram som gör det möjligt för VD att köpa 10 aktier till priset av 1. VD får alltså 90 procents rabatt.  Vanliga anställda i bolaget får också rabatt, de får köpa 2 aktier till priset av en. Detta system gillar huvudägarna Industrivärlden och Investor. Även nya VD:n gillar det.

– Jag tycker att det är rimligt att vi i ledande befattningar får lite mer om det går bra och lite mindre om det går dåligt, sa han igår.

Systemet är komplext, stort, dyrt och saknar helt koppling till konkurrenters utveckling. VD och andra höga chefer får en stor rabatt med många gratisaktier. En gång som denna när prestationen ska mätas mot ett resultatmässigt dåligt år blir den prestation som ligger till grund för miljonregnet inte särskilt utmanade.

Men det värsta med systemet är att det inte verkar fungera på ett sätt som är bra för aktieägarnas. Det senaste 4 åren visar detta tydligt. Den genomsnittliga börskursen under dessa år är 88 kr mot dagskursen 76 kr.  Resultatet blir att de högsta cheferna får köpa in sig billigt i bolaget utan att detta gynnar aktieägarna. 

Systemet är dyrt och dumt och dyrt och Folksam röstade därför mot systemet. Nu var vi ganska ensamma om detta. Bara Aktiespararna och några till röstade nej. Men samtidigt hördes ett missnöjt mummel från en del. Det är verkligen dags för ett helt nytt system!  Svenskarnas ”folkaktie nr 1.” förtjänar verkligen detta. Folkaktie är egentligen rätt missvisande. De två huvudägarna som bestämmer allt sitter på sin makt på grund av a och b aktiesystemet. De röstar för 40 procent men äger bara 8 procent av kapitalet.

Kvällens behållning var annars när VD skulle förklara varför man säger upp så många anställda. och stänger fabriken i Gävle.  Det beror på att lådorna man stoppar in sina växlar i har blivit så mycket mindre de senaste åren! Allt enligt logiken stor låda blir mindre = färre arbetstillfällen. För att även icke ingenjörer skulle begripa så illustrerades det hela med två jättelådor och en liten låda som Vestberg kunde hålla i sina händer. Jo jo, dessa lådor skulle kunna stå för något annat också. Olika storlek på bonustilldelning till exempel.

”Ja, just det. Det är därför jag undrar om du funderat på att engagera dig för miljön!”, sa han tillbaka.

Så jag stannade i några minuter, berättade att jag jobbar på Folksam och att jag var på väg till stämman för att bland annat ställa en fråga till Nordeas vd – om just bankens miljöarbete. Och så lovade jag att lägga upp frågan på bloggen, så han kunde läsa den sen.

So, here you go!

Mitt namn är Emilie Westholm och jag representerar Folksam och KPA Pension. För oss är det viktigt att de företag vi investerar i tar ansvar för hållbarhetsfrågor, så som miljö, mänskliga rättigheter och mot korruption. I höstas var vi därför med i projektet Hållbart värdeskapande, där vi tillsammans med 14 andra investerare – Nordea inkluderad – skickade ut en enkät till de 100 största svenska börsbolagen. Nordea var också ett av företagen som svarade på enkäten, och som valde att låta sina enkätsvar finnas tillgängliga offentligt. Utifrån dessa svar har jag nu en fråga:

I enkäten svarar Nordea att det finns riktlinjer för mänskliga rättigheter, miljö, anti-korruption och ansvarsfull affärsetik samt att dessa gäller för anställda i moderbolag och i dotterbolag. Däremot gäller dessa riktlinjer varken leverantörer, kunder eller viktiga affärspartners. Kan VD ge en kommentar till det?

Min andra fråga gäller planerna kring finansieringen av en cellulosafabrik i Tasmanien i Australien, som blivit uppmärksammad och kritiserad för att förstöra områdets unika urskog, förorena havsmiljön och skada ursprungsbefolkningens boplatser och kulturminnen.
Nordea var tills i januari i år med i planeringen av fabriken såsom en av projektets finansiärer. På Nordeas hemsida skrev ni då att Nordea fick frågor från privatpersoner och organisationer om det hela. Därefter skrev ni att ”Banken kan generellt inte kommentera potentiella kunder och deras projekt, men som den aktuella frågan hittills presenterats i medierna kommer Nordea inte att stå som finansiär.”

Nu undrar jag för det första vad som krävs för att Nordea ska stå som finansiär av den här fabriken, eller en teoretisk fabrik om ni inte kan kommentera det specifika fallet. För det andra undrar jag hur Nordea säkerställer att banken i fortsättningen följer FN:s Global Compact, FN:s miljödeklaration för finansiella företag (UNEP FI), Ekvatorialprinciperna samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag – samtliga principer och riktlinjer som Nordea säger sig ha skrivit under och säger sig följa.

Nordeas vd Christian Clausen svarade bland annat att banken har en policy som gäller leverantörer och sedan i höstas finns även ett nytt upphandlingssystem med striktare krav.

Vad gäller projektet i Tasmanien så finns inget åtagande. Banken skulle självklart inte finansiera ett projekt som bränner ned urskog, det skulle strida mot de principer man skrivit under. Och för att följa de principer och riktlinjer som banken tagit på sig att följa så har man exempelvis ett trettiotal experter till hjälp och genomför bland annat miljökonsekvensanalys inför investeringsbeslut.

”Det här är svåra områden, men vi gör allt vad vi kan för att bli bättre”, sa Christian Clausen.

Mest drama skapade dock punkt 17 på dagordningen (som vi för övrigt kom fram till efter 2,5 timme på en alldeles för obekväm stol). Svenska statens förslag om att inte betala rörliga ersättningar till Nordeas ledande befattningshavare presenterades med ett välformulerat anförande som avslutades med ett konstaterande av att 2009 års prestation av vd och höga chefer i banken var outstanding, trots att det skett under ett år när ledningen helt avstått från bonus…

Styrelseledamoten Björn Wahlroos menade istället att det är orimligt att inte kunna belöna ledningen utifrån deras prestation.

”För att använda ett mycket svenskt argument för rörliga ersättningar, så tycker jag helt enkelt att det är rättvist”, sa han till publiken som drog på smilbanden.

Efter lapp-röstning och en kvarts paus för rösträkning kom resultatet: Ingen institutionell ägare ställde sig bakom statens förslag.

Vid det laget hade halva publiken redan traskat hem och en halvtimme senare mötte även vi andra den tvekande våren i luften.

PS. Dagens roligaste var Hans Dalborgs pall vid talarstolen. Han skämtade till och med om den själv!

• Fast lön
• Rörlig lön

            Bonus”kontant extralön, ofta årsvis, kopplad till utfall i bokföring, aktiekurs eller subjektiva bedömningar

            Aktier, optioner etc tilldelas eller köps. Kallas ibland ”långsiktiga incitament”

Problemet är att det är svårt att kontrollera och övervaka att det verkligen är rätt nivå och att det ger resultat. Det är den närmaste chefen som sätter den fasta lönen på en medarbetare. Min uppfattning är att den fasta lönen ska avspegla vad individen presterar i ett fullgott resultat.

När man även använder sig av rörlig lön är det viktigt att det sker med förstånd. Rörlig lön, eller bonus ska vara en belöning för att man nått eller överträffat sina mål. En procentuellt sett hög rörlig lön uppmanar  lätt till ett risktagande som inte alltid är önsvärt. Illa är det också om det är så att bonusen har pressat ner de fasta lönerna till under en nivå som är marknadsmässig. 

När nu kreditförluster och dåliga resultat sopat undan förutsättningarna för rörliga löner att betalas ut kan det vara läge för vår ”verkmästare” att se över den fasta delen. Det kan tom innebära att vissa experters löner justeras upp. Det blir sedan upp till dessa att visa att de kan prestera i förhållande till sin lön.

I garantiprogrammet där banker får låna pengar med staten som garant sägs att man inte får höja lönen för de högsta cheferna. Där är lönestoppdatumet 20 oktober 2008. För kapitaltillskottprogrammet gäller lönestoppet den 9 februari. Så man kan inte höja de högsta chefernas löner. Så bode vår ”verkmästare” och de högsta cheferna får alltså vänta på löneökningen. Men de är väl å andra sidan inte direkt underbetalda.

Jag tror tom att  Swedbanks beslut kan öka hela finanssektorns långsiktiga legitimitet. Det finns en del att leva upp till  nämligen. Statliga insatser,   kapitaltillskott från ägare och läskigt höga reserveringar för kreditförluster har underminerat allmänhetens förtroende. Kompensationspaket som är konstruerade på ett sätt som inte är förenliga med omvärldens värderingar får Finansinspektionen att plocka fram rödpennan och de som äter upp ägarnas kapital bör förvisas till historiens skräpkammare.

Men  det är klart att grabbarna (och förhoppningsvis några tjejer) ska ha en lön som inte i onödan uppmuntrar till detaljstudier av platsbilagan. Gärna rörlig lön men först en positiv avkastning för aktieägarna. Kan vi sen få slippa alltför vidlyftiga nivåer så är jag nöjd. Att få förmånen att arbeta i bank med andras hopslitna pengar är ett ansvarsfullt jobb. De som verkligen vill tjäna stora pengar bör använda sitt eget arbete och sina egna pengar i första hand. Starta de företag som är så nödvändiga för att skapa välstånd på lång sikt.