Det här är tredje året som vi har en intagit en uttalat aktiv roll i samband med att vi närvarar på årsstämmorna i de största innehaven och tar en uttalad aktiv roll. Vi tror att vi genom att ställa frågor inte bara i direktdialog med företagen, utan även via just årsstämmorna som är en lite mer offentlig tillställning än när vi ses mellan skål och vägg, kan bidra till att öka intresset för de frågor som vi driver, nämligen frågor om miljöarbete, arbete med mänskliga rättigheter, jämställdhet, ersättningsprogram med mera.

Sammanställningen i rapporten bygger på de frågor som vi ställde och hur vi uppfattade att vd:n eller ordföranden svarade. Det är väl lika bra att vi här och nu flaggar för att det kan ha smugit sig med något fel, där vi hört eller uppfattat fel. Till skillnad från mejlfrågor eller debattartiklar i tidningar, så dokumenteras svaren inte riktigt på samma sätt när de ställs muntligt.

Vi hoppas att ni finner sammanställningen intressant. Har ni några frågor eller synpunkter, får ni gärna höra av er till oss på vår gemensamma mejladress corporate-governance@folksam.se.

Vi älskar kanske inte journalisterna alltid, men att skjuta på pianisten är inte en bra strategi.

Ericsson är mycket framstående när det gäller företagsansvar. Både när det gäller interna regelverk och extern rapportering. I sin uppförandekod skriver man bland annat att Ericsson ska, förutom att efterleva alla tillämpliga lagar, regler och standarder i de länder där man verkar, ska alla Ericssons enheter, bolag och anställda leva upp till Ericssons UPPFÖRANDEKOD (Code of Conduct), även i de fall kodens krav är mer långtgående än nationella lagar och förordningar. Detta är mycket bra eftersom det tydligt visar på en grundläggande respekt för humanitära värden. Min fråga gäller tillämpningen av denna princip.

VD:s svar var inte så upplyftande. Han tar frågan på stort allvar och  de följer alla lagar och förordningar.  Visst finns avlyssning inbyggd i systemen men att det är mer positivt än negativt för demokratiutvecklingen att man är med i Vitryssland och bygger upp komunikationsstrukturen.

Ericsson borde ändå kunna göra mer. Skyddet för yttrandefrihet och integritet är ett gemensamt problem för hela internet- och telekombranschen. En gemensam uppförandekod skulle kunna göra stor skillnad när det gäller att hålla stånd i diktaturer. Ett skulle kunna vara att Ericsson går in i Global Network Initiative GNI. Det är ett bra sätt för telekomföretagen att samarbeta för ökad respekt för mänskliga rättigheter. 

Mer info om bland annat Vitryssland hos Östgruppen , Svenska Ambassaden, SIDA, Stiftelsen Vitryssland, Jarl Hjalmarsons Stiftelse.

Den frågan ställde jag på TeliaSoneras bolagsstämma i går eftermiddag. Ja, jag uttryckte det lite mer bolagsstämmo-mässigt: TeliaSonera är verksam i många länder som i olika mån har en historia som inte alltid kan förknippas med respekt för medborgerliga fri- och rättigheter. TeliaSoneras etiska uppförandekod är dock beroende av de rättsliga ramar som finns i respektive land. Hur hanteras fall där dessa nationella lagar kommer i konflikt med internationationella humanitära rättigheter och normer som framgår av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna? Vilket väger tyngst i ett skarpt läge?

VD Lars Nyberg svarade då:

• att TeliaSonera följer de lokala lagarna
• att TeliaSonera inte har kompetens för att avgöra om det finns någon konflikt med FN konvetioner
• att det inte går att få licens i dessa länder om man inte förbinder sig att följa de lokala lagarna

Det kändes rätt konstigt att höra detta från ett företag som ägs till 51 procent av Svenska och Finska staten. Speciellt som flera av världens stora telekomföretag har tagit steget och beslutat sig för att försöka sätta internationell  rätt före lokala lagar när stora humanitära värden står på spel. Google och Yahoo har lärt sig en hel del av sina äventyr i Kina.

Här följer ett litet axplock för hur det ser ut i dessa länder beträffande frihet och MR.  Var det kommer ifrån? Svenska regeringens egen webbplats om MR och CIA Factbook

Kazakstan Yttrande- och tryckfrihet föreskrivs i konstitutionen men respekteras inte alltid i praktiken. Censur är enligt medielagen förbjudet men vissa ämnen som kritikmot presidenten och mot korruption på hög nivå är ändå tabubelagda.Trakasserier och misshandel av journalister från oberoende medier som uttryckt kritik mot regeringen förekommer i relativt stor omfattning. Myndigheterna kan också återkalla den nödvändiga registreringen för utgivning för att ingripa mot media. Av denna anledning är självcensur en vanlig företeelse. Till bilden hör också att flera medieföretag, såväl nyhetsbyråer, radio- och tv-kanaler samt tidningar, ägs av presidentens familj eller närståendepersoner. Lagen kräver att alla former av medier, utom internetsidor, registreras. Regeringen kontrollerar de största dagstidningarna. Även tidningar, somofficiellt är oberoende, tar i många fall emot statliga bidrag.

Azerbajdzjan  Grundlagen föreskriver yttrande- och pressfrihet och förbjuder uttryckligen censur. Myndigheterna använder emellertid en rad metoder för att förhindra fri debatt och kritiska röster. Tidningarna är beroende av staten för tryckning och distribution. Regimkritiska journalister kan berövas sin lön. Företag som annonserar i oppositionsvänliga tidningar råkar i svårigheter. Journalister oskadliggörs genom ärekränkningsmål. Inför risken av en förtalsprocess iakttar många tidningar självcensur. Azerbajdzjans advokatsamfund har beräknat att antalet journalister som ställdes inför rätta i ärekränkningsmål under 2007 var tio gånger fler än under 2005.

 Uzbekistan  Diskriminering inom arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är visserligen förbjuden men förekommer likväl i viss utsträckning. Alla arbetare har laglig rätt att bilda eller ansluta sig till fackliga organisationer. De fackföreningar som finns bedöms dock vara starkt centraliserade och beroende av regeringen. Tvångsarbete är likaså förbjudet men rapporteras förekomma – särskilt i samband med bomullsskörden. Uzbekistan har inte tillträtt konventionerna om förbud mot barnarbete (nr 138 och 182) och ej heller konventionen om föreningsfrihet och förhandlingsrätt (nr 87).

Tadzjikistan Respekten för mänskliga rättigheter brister fortfarande på många områden i Tadzjikistan. Det politiska systemet är mycket präglat av att landet är en enpartistat med stark presidentmakt. Oppositionspartier har ofta nekats denregistrering som krävs för att få verka. Det rapporteras regelbundet om tortyr i häkten och fängelser, ofta som ett sättatt tvinga fram bekännelser. Internationellt gjorda åtaganden har svårt att ipraktiken tränga igenom en rätts- och polisapparat, som fortfarande bär en klarsovjetisk prägel. Den dömande makten, som enligt konstitutionen ska vara oberoende, står i många fall under inflytande av den politiska makten.Presidenten har makt att, med parlamentets godkännande, tillsätta och avsättadomare. Utbildningsnivån på landets domare är förhållandevis låg och mutor till åklagare och domare och andra former av korruption är vanligt förekommande. Inte minst gäller detta hos rättsvårdande statstjänstemän somhar till uppgift att förhindra narkotikasmugglingen genom landet från Afghanistan.

Georgien Författning förbjuder tortyr, men allvarliga kränkningar förekommer, även om läget förbättrats på senare år. Rapporter om tortyr, polisbrutalitet, förnedrande behandling, framtvingade bekännelser och påhittade eller planterade bevis (framför allt narkotika) förekommer fortfarande. Det georgiska parlamentet har en uttalad målsättning att all ny lagstiftning skastå i överensstämmelse med Europaråds- och EU-normer och övriginternationell standard. Rättssäkerheten är dock bristfällig och det främsta problemet är bristande tillämpning av lagarna.

Moldavien I praktiken kontrolleras media, särskilt TV, men även radio och tidningar, av regeringsmakten. Åtgärder för att reformera rättssystemet och förbättra situationen har vidtagits de senaste åren som ett led i uppfyllandet av EU-Moldaviens handlingsplan. men fortfarande återstår mycket arbete innan Moldavien kan anses ha ett oberoende rättsväsende och en fungerande demokrati. Romerna är en särskilt utsatt grupp och drabbas också i högre grad av polisvåld och trakasserier. Även vissa religiösa grupper utsätts för diskriminering och trakasserier. HBT-samhället möter fortsatt en starkt negativ attityd.

I går ställdes samma fråga till ett annat börsbolag och svaret denna gång var bra mycket bättre.

Något förkortat löd frågan:

I bolagets koncernledning finns endast män. Som investerare tycker vi att en sådan homogen sammansättning inte är optimal. Hur resonerar ni från bolagets sida; är detta någonting som ni försöker ändra på och hur ser könsfördelningen ut på chefsnivåerna under koncernledningen?

Svaret från, den manlige, verkställande direktören löd ungefär:

För oss är det två saker som är riktigt viktiga när vi rekryterar. För det första: den vi rekryterar ska vara den bästa kandidaten vi kan få tag på. Det ska vara en person med rätt bakgrund och med rätt kompetens som är bäst skickad att klara av uppgiften. För det andra: alla individer som vi rekryterar ska också passa in i gruppen, i laget. Vi tror att den bästa gruppen består av en blandning av kompetenser och bakgrunder, blandning av kön och ålder. Vi tror att en mångfacetterad grupp möter frågor och utmaningar på olika sätt vilket bolaget tjänar på.

Till detta kan läggas att andelen kvinnliga chefer på nivån under koncernledningen ökar. Det finns även ett antal chefer som vd:n tror kommer att göra fortsatt karriär inom och uppåt i bolaget.

Det svaret var som musik i våra öron. Det är exakt så vi vill att bolagen ska resonera och följaktligen ett svar som både inspirerade och gav hopp om framtiden. Den dagen bolaget i fråga också kommer att kunna leva som de lär, och faktiskt har en representativ del kvinnor i ledningsgruppen kommer vi att applådera dem än mer. Men med tanke på att detta tänk finns inom bolaget och att vd:n var väldigt övertygande när han berättade detta, ser vi framtiden an med tillförsikt.

I vd:s anförande tog Christian Hermelin endast upp mutanklagelserna i en mening:

Jag vill förtydliga att Fabege inte är föremål för utredningen.

Därefter ställde Aktiespararnas representant en fråga direkt till Fabeges ordförande Erik Paulsson som svarade att han tyvärr inte kunde kommentera en pågående utredning men att det hela är mycket beklagligt.

Att det är en pågående utredning och att ingen blivit dömd innebar att vi från Folksam ansåg att det är mer lämpligt att avvakta med en fråga som direkt handlar om mutanklagelserna. Istället valde jag att ställa följande fråga vars svar - oavsett vad mutanklagelserna leder till - kan säga en hel del om bolagets syn på korruption:

I början av 2011 skrev Fabege under FN:s Global Compact och tog därmed på sig att följa de tio principer som rör miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption. På er hemsida har jag hittat information om hur företaget arbetar för miljö och klimat samt med socialt ansvar. Däremot saknar jag information om hur Fabege arbetar mot korruption. Har vd möjlighet att berätta om hur detta arbete ser ut?

Christian Hermelin svarade då att Fabege sedan 2010 har en ny uppförandekod som är anpassad efter Global Compact. Företaget har antagit en bedrägeripolicy som kommunicerats internt i organisationen. Det har införts en whistle blower-funktion för de anställda att larma via om de ser eller hör om något olämpligt. Ledande befattningshavare har haft möte med Claes Sandgren (ordförande i Institutet mot mutor) och företagsledningen har ökat fokus på etik. Dessutom har ett etikråd instiftats.

Slutligen säger Christian Hermelin att upphandlingsavtal också ändrats i och med Global Compact. Det krävs garantier av och ställs krav på underleverantörer.

Vid förra årets stämma ställde min chef Carina frågan om det inte var dags för Fabege att skriva under Global Compact och blev då lovad att så skulle ske. Att det hela sedan dess inneburit postitiva förändringar för bolaget är roligt att höra och jag hoppas att de mutanklagelser vi nyligen hört om blir de sista.

/Emilie Westholm

* Det vanliga är att journalister - efter att stämman fått fråga och godkänt det – får närvara vid stämman även om de inte får filma eller spela in något under tiden.

”I bolagets koncernledning är två av tio ledamöter en kvinna. Är bolaget nöjda med denna fördelning män/kvinnor eller ämnar bolaget försöka ändra på det, och i så fall hur? Hur ser det nivån under koncernledning, är det lika få kvinnliga chefer där och i så fall, är det någonting som vd har planer på att förändra/förbättra? ”

Vd:n hade fått frågan två dagar i förväg och hade förberett ett längre svar. Vd:n berörde inte den delen av frågan som handlade om chefsnivån under ledningsgruppen så det kan vi skippa. Men han lämnade i övrigt ett svar som något förkortat gick ut på följande:

I ledningsgruppen är förvisso endast två av tio ledamöter en kvinna. Men tittar man på fördelningen efter kompetens och bakgrund så är det faktiskt så att av fyra ekonomer i ledningsgruppen så är två kvinnor. Så där har man ju faktiskt uppnått jämställdhet.

De övriga sex i ledningsgruppen är civilingenjörer. Och då tillgången till kvinnliga ingenjörer är låg, i synnerhet de som inte läser arkitektur eller med biologi som inriktning, så är underlaget för att få in kvinnor med ingenjörsbakgrund liten. På Chalmers till exempel, är endast 28 % av studenterna kvinnor. Och tittar man sedan på inriktningarna som väg&vatten och liknande är andelen kvinnor än mindre.

Och lägg till detta att ledningsgruppen inte byts ut så ofta, så är det faktiskt inte så konstigt att det ser ut som det gör; med sex manliga civilingenjörer. Och då är det inte heller så konstigt att åtta av tio i ledningsgruppen är män.

Så, för att summera det hela. Enligt vd:n är det samhällets fel att det inte finns fler kvinnor i bolagets ledningsgrupp. För samhället utbildar inte fler kvinnliga civilingenjörer med inriktning på väg&vatten. Lägg till detta att man sällan eller aldrig byter ut någon ur ledningsgruppen.

Detta kan tyckas vara ett något begränsat sätt att se på jämställdhet och värdet av en mångfacetterad och heterogen ledningsgrupp. Från vår sida är vi övertygade om att grupper som är blandade kommer att angripa problem och frågeställningar på mer differentierat sätt än om de är homogent sammansatta och består av folk med samma kön, samma ålder, samma utbildning och samma bakgrund.

Tydligen anser detta bolag att de bäst hanterar sin verksamhet och sin framtid bäst om de har en ledningsgrupp där personerna är medelålders män med en ingenjörsutbildning.

Just bakgrunden som ingenjör var tydligen av största vikt.

Ja, förutom för vd:n själv för han är civilekonom.

Detta gäller inte bara snöröjare, vattensanerare, majblommeförsäljare utan verkligen för oss på gruppen för Ansvarsfullt ägande. Det är under våren vi går på bolagsstämmor i ett fyrtiotal av de svenska bolag som vi har investeringar i och ställer frågor om deras arbete och visioner, deras bonusprogram och deras kontrollorgan.

Som Emilie skrev i ett tidigare inlägg på bloggen så kan besökare på vår hemsida i år rösta på vilken fråga de tycker att vi ska fokusera på. Carina berättar mer om vår inriktning på stämmorna i detta inslag på di-tv.

I år vill vi veta vad våra kunder tycker och från och med idag kan ni rösta på vår hemsida om vilken fråga som är viktigast för er.

Carina har tidigare berättat om den här idén på di.se och då sagt:

Jag har gått på många stämmor genom åren och kan konstatera att det långt ifrån alltid är så relevanta frågor som ställs. Jag tycker det borde ställas betydligt fler frågor ifrån de institutionella ägarna kring verksamheten i bolagen.

De tre ämnesområden ni kan välja mellan är mänskliga rättigheter, jämställdhet och bonusar. Ni kan också skicka in egna förslag på frågor som ni tycker att vi ska ställa.

Och kom ihåg att vi representerar och röstar för alla pengar vi förvaltar, vare sig det är pensionssparande eller försäkringspremier.

Slutligen vill jag också säga BRA JOBBAT till webbgänget och till Richard som fått fram det så snyggt. Rösta här!

/Emilie Westholm