En nackdel är att processen ofta kräver lång tid för att de riktigt goda resultaten ska visa sig. Det tar tid att förmå företagen att inse fördelarna med att engagera sig i en dialog med de av sina ägare som ställer andra krav än de rent finansiella. Det finns dock gott om exempel på att företagsledare så småningom ser fördelarna med att ha en nära dialog med sina ägare också när det gäller bolagsansvar. Det kan resultera i viktiga förändringar som företaget kan använda i sitt bygge av företagskultur . Även innan de riktigt tydliga resultaten dröjer ger ofta dialogen positiva fördelar genom att företagen tar klagomål på allvar och hantera dem på ett tillförlitligt och snabbt sätt. De lyssnar mer och lär från dialogen med ägare och andra intressenter.

Alternativet till att engagera sig i en företagsdialog är välja att sälja av innehavet när ett företag inte lever upp till kraven på socialt- och miljömässigt ansvarstagande. Vi på Folksam tvingas från tid till annan att välja denna väg när vi inte får någon positiv respons . När endast uteslutning återstår finns inte längre någon möjlighet att påverka framåt utan endast att bestraffa tidigare handlingar.

Daniel Sachs  som är vd för investmentbolaget Proventus och ordförande i Daniel Sachs stiftelse har skrivit ett intressant debattinlägg i Expressen där han understryker vikten av att näringslivet tar ansvar för mångfaldsfrågorna i samhället. Han pekar på flera viktiga uppgifter för näringslivet. Att sätta sig på läktaren och avstå från att påverka är i detta sammanhang samma sak som att ge upp.

Jakten på olja har ett högt pris. Särskilt påtagligt är detta när olja och gas letas och bryts i känsliga områden som politiskt instabila länder, i Kanadas urskogar eller djupt nere under havsbotten. Eftersom Folksam har investeringar i flera oljebolag inklusive Lundin Petroleum arbetar vi intensivt med att försöka påverka bolagen att bli bättre på riskhantering och för att få dem att ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet. Folksams strategi är att det lönar sig försöka att påverka bolagen. När den siste etiskt engagerade investeraren säljer finns det ingen kvar som kan ställa krav. Bra beteende är dessutom ofta lönsamt på lite längre sikt eftersom det uppskattas av både anställda och kunder.

När vi på Folksams avdelning för Ansvarsfullt ägande utvärderar hur vi på bästa sätt ska tillvara ta våra pensionssparares intressen ur ett etiskt perspektiv så är det viktigt att det finns relevant information att tillgå.  I Lundin Petroleum fallet finns det flera rapporter som pekar på att det är olämpligt att bedriva oljerelaterad verksamhet i politiskt känsliga länder därför att det kan spä på och förvärra pågående  konflikter. Det finns dock inga oberoende rapporter från t ex FN systemet som slår fast att företaget skulle ha begått några brott mot humanitär rätt.  När vi tittar på företaget  så har vi kommit fram att Lundin Petroleum har en något lägre nivå av social beredskap än genomsnittsföretaget i branschen men man har fastställt policys som täcker alla de centrala sociala riskerna, som hälsa och säkerhet, rättvisa anställningsvillkor, tvångsarbete, föreningsfrihet, löner, samhällsengagemang, korruption , praxis säkerhet och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Lundin Petroleum har  också undertecknat FN: s Global Compact. De skulle dock kunna bli bättre på att rapportera hur de leverupp till sina åtaganden. När man inledde sina aktiviteter i Etiopien samlade Lundin Petroleum 65 klanledare från det berörda området  till ett dagslångt möte i september 2007. Mötet bekräftade att befolkningen önskade att Lundin Petroleum skulle bedriva prospekteringsverksamhet, att den beväpnade oppositionsrörelsen ONLF inte var närvarande i områdena och representerade inte  befolkningarnas åsikter.

Lundin Petroleum uppger att de journalister, som nu är fängslade i Etiopien  för att på plats granska Lundin Petroleums tidigare aktiviteter där,  inte någon gång varit i kontakt med dem om detta. De menar att det inte finns något företaget kan göra för de fängslade journalisterna. Det är inte bolaget Lundin Petroleum som är aktiva i Etiopien i dagsläget. det är istället  ett annat bolag, Africa Oil. Bland Afrika Oils ägare finns samma ägare familjen Lundin,  men det är inte samma företag.

Tidigare har både Filmaren Maj Wechselmann och författaren och skribenten Kerstin Lundell menar att de i sina respektive resercharbete har fått fram vittnesmål från personer som blivit drabbade. Detta är naturligvis oroande och det är också information som vi tar på största allvar. För oss innebär det att vi åter har inlett en dialog med företaget. Lundin Petroleum menar fortfarande att det inte  finns  anledning att rikta kritik mot dem.  De  ser anklagelserna som  politiskt motiverade och främst riktade mot Carl Bildt.   De menar att innan man gick in i Sudan gjordes en omfattande analys, även av CSR, och de fann då inte skäl att avstå. 

Kritiken mot Carl Bildt och Lundinföretagen har varit hård.  Förra sommaren drog den svenske åklagaren, Magnus Elving  igång en förundersökning kring misstänkt brott mot folkrätten. Anledningen var  European Coalition on Oil in Sudan, ECOS. rapport ”Unpaid debt”. Över 10 000 människor dödades och nära 200.000 tvingades på flykt i södra Sudan under 1997—2003. Sudanesiska soldater i samarbete med milisangrep och jagade bort civilbefolkningen i områden för att bolagen skulle kunna utvinna olja, enligt rapporten.  Rapporten hävdar inte att Lundin Petroleum utförde inte några övergrepp men menar att man hyrde in sudanesiska officerare för att bekämpa andra milisgruppersom försökte stoppa oljeutvinningen. Än så länge finns ingen information att tillgå om hur det går med åtalet. När jag pratat med företaget har de skarpt tillbakavisat alla anklagelser. Dessutom har de inte längre några aktiviteter i Sudan. Vi följer åklagarmyndighetens utredning med intresse men de har meddelat att utredningen ”kan ta flera år”.

Men först Carina och PRI. PRI står för Principles for Responsible Investment och är FN:s initiativ för ansvarsfulla placeringar. Folksam var med att ta fram dessa principer och var också bland de första att skriva under dem när de lanserades 2006. Det innebär att Folksam i sina investeringar tar hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och korruption.

Carina kommer idag att prata om Folksams arbete med att påverka företag att bli mer jämställda. Det är inte bara en mänsklig rättighet att ha samma möjligheter oavsett kön. Vi är övertygade om att jämställda bolag fattar bättre strategiska beslut, förstår marknaden. Olika undersökningar visar även att jämställda bolag är mer lönsamma än icke-jämställda bolag.

Det här är ett faktum som även tas upp i artikeln jag nämnde ovan. Avsaknad av kvinnor på toppen beskrivs numera som ”brain drain” och att företagen är dåliga på att behålla talanger. En studie vid Colombia Business School och University of Maryland analyserade de 1500 största amerikanska bolagen från 1992 till 2006 och kom fram till att de som hade kvinnor på toppositioner presterade bättre. Särskilt i de fall då bolagen hade vad forskarna kallade en ”innovationsintensiv strategi” där ”kreativitet och samarbete är särskilt viktigt”.

Precis som artikelförfattaren skriver så är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Kanske bidrar kvinnor till bättre resultat, kanske har företag med bättre resultat lättare att rekrytera och behålla duktiga kvinnor. Kanske är det en kombination. Klart verkar i alla fall vara att kvinnor både har lättare att få jobb och också anstränger sig mer för att få ett jobb. I alla fall på så sätt att de i större utsträckning än män studerar vidare.

“One would think that if men were acting in a rational way, they would be getting the education they need to get along out there,” says Tom Mortenson, a senior scholar at the Pell Institute for the Study of Opportunity in Higher Education. “But they are just failing to adapt.”

Och det är här nånstans som artikeln börjar visa den – som det nästan framställs – sorgliga baksidan med kvinnors framsteg på arbetsmarknaden. Kvar bakom sig ser de ut att lämna outbildade män som är de första som förlorar jobben när lågkonjunkturen kommer. De mansdominerade branscherna brukar drabbas först och hårdast när ekonomin står still. Och där kvinnor hittar jobb i nya branscher, inom traditionellt kvinnliga områden, vill eller kan männen inte ta en plats.

Det är svårt att sammanfatta artikeln helt, och jag slutar här. Men har du tid så läs! Slutsatsen styrker framför allt – tycker jag – det här med att jämställdhet verkligen inte bara handlar om kvinnors rättigheter utan också om mäns rättigheter. Gamla föreställningar och fördomar om vilka vi är utifrån våra kön har tidigare hindrat kvinnor från så mycket i livet. I framtiden, och redan idag, är män lika mycket drabbade av de gamla könsrollerna, om än på andra sätt.

/Emilie Westholm

Vid ett sådant möte träffade vi i somras några tyckare och tänkare som milt uttryckt inte riktigt delade vår uppfattning om hur påverkan kan se ut. Där någonstans, reciterades uttryck som att ”CSR är den röda vänsterns trojanska häst” och att Greenpeaceaktivister är ”Grönsakskommunister”.

Med den inställningen är det klart att representanter från Folksams grupp för Ägarstyrning kanske inte direkt har möjlighet att nå hela vägen fram och förklara vitsen och vinsten av ömsesidiga bolag. Eller att påverkan bäst bedrivs i form av dialog. Utan här gäller det att ducka för de verbala smockorna och någorlunda diplomatiskt förklara varför vi ändå kan gå till arbetet med rent samvete och med hopp om en förändrad och bättre värld.

Faktum är att de är ytterst få personer som möter oss på detta sätt. Istället för Folksam överlag mycket beröm för det gedigna och uthålliga arbete som vi ägnar oss åt när det gäller påverkan av bolag. Det handlar till syvende och sist om hur vi kan förklara för våra kunder, våra ägare, varför det är en bra idé att inte bara förränta spararnas och ägarnas pengar på bästa sätt, utan att även göra det på ett långsiktigt hållbart sätt. Helt i linje med Folksams vision. Det tycker vi att vi gör, och att vända sig till dessa lite mer… motsträviga men engagerade personer brukar oftast sluta i att de faktiskt förstår varför vi gör detta. Och att det är bra att vi gör det.

Med nästan 300 miljarder kronor i förvaltat kapital är Folksam en av Sveriges största institutionella ägare. Vi har genom vår storlek, och de många människor som vi direkt och indirekt företräder, en möjlighet att göra skillnad; att få företag att lyssna på oss.

Så när vi nu sitter och småfnittrar åt de penibla verbala tjuvnypen så vet vi att vårt samvete i alla fall är rätt. Frågan är om detsamma gäller för den som sa det?

Det här är tredje året som vi har en intagit en uttalat aktiv roll i samband med att vi närvarar på årsstämmorna i de största innehaven och tar en uttalad aktiv roll. Vi tror att vi genom att ställa frågor inte bara i direktdialog med företagen, utan även via just årsstämmorna som är en lite mer offentlig tillställning än när vi ses mellan skål och vägg, kan bidra till att öka intresset för de frågor som vi driver, nämligen frågor om miljöarbete, arbete med mänskliga rättigheter, jämställdhet, ersättningsprogram med mera.

Sammanställningen i rapporten bygger på de frågor som vi ställde och hur vi uppfattade att vd:n eller ordföranden svarade. Det är väl lika bra att vi här och nu flaggar för att det kan ha smugit sig med något fel, där vi hört eller uppfattat fel. Till skillnad från mejlfrågor eller debattartiklar i tidningar, så dokumenteras svaren inte riktigt på samma sätt när de ställs muntligt.

Vi hoppas att ni finner sammanställningen intressant. Har ni några frågor eller synpunkter, får ni gärna höra av er till oss på vår gemensamma mejladress corporate-governance@folksam.se.

Detta är egenskaper jag tycker man kan kräva av en ordförande i ett större bolag, noterat eller offentligt ägt.

Ordföranden har en central roll. Ledarskapsförmåga är ofta viktigare än formell kompetens. En 60 årig persons utbildning är i sig inte så avgörande eftersom den i  i de allra flesta fall passerat bäst för datum med god marginal.

Styrelser är en ägarfråga. Vill ägaren så kan den sätta in sin 18 åriga dotter eller sin åldriga far. Det är därför vi måste våga prata om kravet på kompetens och inte kapitulera för vissa ägares särintressen.

Ägaren måste också förbereda sig. För att veta vilken styrelse behöver ha måste man veta vad man vill med bolaget genom att  blicka framåt och inte bakåt. Ägaren behöver fråga sig – Vad vill vi ska hända med bolaget de närmsta 10 åren? Då faller sig kompetenskraven ganska naturligt.

I år har vi dock valt att göra ett avsteg från huvudregeln att endast besöka svenska stämmor och kommer därför att vara på plats på Statoils stämma i Stavanger för att på plats visa vårt stöd för, och rösta för, den resolution som Greenpeace och WWF har lagt på Statoils årsstämma. Innehållet i resolution finner ni här och är en uppmaning till Statoil att avbryta sin satsning för att utvinna olja ur oljesand. Detta är tredje året i rad som de lägger fram denna resolution, och också tredje året som vi stödjer den. Förhoppningsvis fortsätter den positiva utvecklingen att fler och fler aktieägare stödjer resolutionen.

Medan resolutionen tar sikte på de miljömässiga ingreppen i naturen och konsekvenserna på miljön, har vi valt att också bevaka och ifrågasätta de ekonomiska riskerna som denna satsning innebär. Vi anser att ett företag, som är sprungen ur den rika norska oljefyndigheten, genom sin satsning i Kanada utsätter sig själva för nya och större risker och också ändrar bolagets profilering. 

I anförandet på stämman imorgon så kommer vi att framföra ett antal invändningar och frågor som vi har för den finansiella aspekten av oljesandsutvinningen.

För vi är bekymrade. Det krävs enorma insatser för att utvinna olja ur oljesand. Förutom de stora ingreppen i naturen så är det omgärdat med stora risker för framtida kostnader som till exempel för återställning av mark, framtida koldioxidskatter, ersättning till ursprungsbefolkning och det faktum att oljan är så mycket kostsammare att framställa än konventionell olja från till exempel Nordsjön.

Vi kommer därför att be Statoils vd att berätta vid vilken tidpunkt i framtiden som man räknar med att de ekonomiska investeringarna i oljesandsutvinningen kommer att bära frukt, det vill säga när man når ekonomiskt break even för sin insats, och samtidigt be vd:n berätta vad man baserar denna prognos på.

To be continued…

Den frågan ställde jag på TeliaSoneras bolagsstämma i går eftermiddag. Ja, jag uttryckte det lite mer bolagsstämmo-mässigt: TeliaSonera är verksam i många länder som i olika mån har en historia som inte alltid kan förknippas med respekt för medborgerliga fri- och rättigheter. TeliaSoneras etiska uppförandekod är dock beroende av de rättsliga ramar som finns i respektive land. Hur hanteras fall där dessa nationella lagar kommer i konflikt med internationationella humanitära rättigheter och normer som framgår av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna? Vilket väger tyngst i ett skarpt läge?

VD Lars Nyberg svarade då:

• att TeliaSonera följer de lokala lagarna
• att TeliaSonera inte har kompetens för att avgöra om det finns någon konflikt med FN konvetioner
• att det inte går att få licens i dessa länder om man inte förbinder sig att följa de lokala lagarna

Det kändes rätt konstigt att höra detta från ett företag som ägs till 51 procent av Svenska och Finska staten. Speciellt som flera av världens stora telekomföretag har tagit steget och beslutat sig för att försöka sätta internationell  rätt före lokala lagar när stora humanitära värden står på spel. Google och Yahoo har lärt sig en hel del av sina äventyr i Kina.

Här följer ett litet axplock för hur det ser ut i dessa länder beträffande frihet och MR.  Var det kommer ifrån? Svenska regeringens egen webbplats om MR och CIA Factbook

Kazakstan Yttrande- och tryckfrihet föreskrivs i konstitutionen men respekteras inte alltid i praktiken. Censur är enligt medielagen förbjudet men vissa ämnen som kritikmot presidenten och mot korruption på hög nivå är ändå tabubelagda.Trakasserier och misshandel av journalister från oberoende medier som uttryckt kritik mot regeringen förekommer i relativt stor omfattning. Myndigheterna kan också återkalla den nödvändiga registreringen för utgivning för att ingripa mot media. Av denna anledning är självcensur en vanlig företeelse. Till bilden hör också att flera medieföretag, såväl nyhetsbyråer, radio- och tv-kanaler samt tidningar, ägs av presidentens familj eller närståendepersoner. Lagen kräver att alla former av medier, utom internetsidor, registreras. Regeringen kontrollerar de största dagstidningarna. Även tidningar, somofficiellt är oberoende, tar i många fall emot statliga bidrag.

Azerbajdzjan  Grundlagen föreskriver yttrande- och pressfrihet och förbjuder uttryckligen censur. Myndigheterna använder emellertid en rad metoder för att förhindra fri debatt och kritiska röster. Tidningarna är beroende av staten för tryckning och distribution. Regimkritiska journalister kan berövas sin lön. Företag som annonserar i oppositionsvänliga tidningar råkar i svårigheter. Journalister oskadliggörs genom ärekränkningsmål. Inför risken av en förtalsprocess iakttar många tidningar självcensur. Azerbajdzjans advokatsamfund har beräknat att antalet journalister som ställdes inför rätta i ärekränkningsmål under 2007 var tio gånger fler än under 2005.

 Uzbekistan  Diskriminering inom arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är visserligen förbjuden men förekommer likväl i viss utsträckning. Alla arbetare har laglig rätt att bilda eller ansluta sig till fackliga organisationer. De fackföreningar som finns bedöms dock vara starkt centraliserade och beroende av regeringen. Tvångsarbete är likaså förbjudet men rapporteras förekomma – särskilt i samband med bomullsskörden. Uzbekistan har inte tillträtt konventionerna om förbud mot barnarbete (nr 138 och 182) och ej heller konventionen om föreningsfrihet och förhandlingsrätt (nr 87).

Tadzjikistan Respekten för mänskliga rättigheter brister fortfarande på många områden i Tadzjikistan. Det politiska systemet är mycket präglat av att landet är en enpartistat med stark presidentmakt. Oppositionspartier har ofta nekats denregistrering som krävs för att få verka. Det rapporteras regelbundet om tortyr i häkten och fängelser, ofta som ett sättatt tvinga fram bekännelser. Internationellt gjorda åtaganden har svårt att ipraktiken tränga igenom en rätts- och polisapparat, som fortfarande bär en klarsovjetisk prägel. Den dömande makten, som enligt konstitutionen ska vara oberoende, står i många fall under inflytande av den politiska makten.Presidenten har makt att, med parlamentets godkännande, tillsätta och avsättadomare. Utbildningsnivån på landets domare är förhållandevis låg och mutor till åklagare och domare och andra former av korruption är vanligt förekommande. Inte minst gäller detta hos rättsvårdande statstjänstemän somhar till uppgift att förhindra narkotikasmugglingen genom landet från Afghanistan.

Georgien Författning förbjuder tortyr, men allvarliga kränkningar förekommer, även om läget förbättrats på senare år. Rapporter om tortyr, polisbrutalitet, förnedrande behandling, framtvingade bekännelser och påhittade eller planterade bevis (framför allt narkotika) förekommer fortfarande. Det georgiska parlamentet har en uttalad målsättning att all ny lagstiftning skastå i överensstämmelse med Europaråds- och EU-normer och övriginternationell standard. Rättssäkerheten är dock bristfällig och det främsta problemet är bristande tillämpning av lagarna.

Moldavien I praktiken kontrolleras media, särskilt TV, men även radio och tidningar, av regeringsmakten. Åtgärder för att reformera rättssystemet och förbättra situationen har vidtagits de senaste åren som ett led i uppfyllandet av EU-Moldaviens handlingsplan. men fortfarande återstår mycket arbete innan Moldavien kan anses ha ett oberoende rättsväsende och en fungerande demokrati. Romerna är en särskilt utsatt grupp och drabbas också i högre grad av polisvåld och trakasserier. Även vissa religiösa grupper utsätts för diskriminering och trakasserier. HBT-samhället möter fortsatt en starkt negativ attityd.

Första steget är att ta kontakt med företaget. Vi har idag haft kontakt med Securitas och då fått bekräftat att uppgifterna i stort sett stämmer. De menar att kritiken är orättvis och uppger att de följer ”praxis i Indien” och säger att anledningen till den långa arbetstiden är att de anställda själva vill jobba mycket och intensivt. Personal kommer resande från jordbruksprovinser och arbetar endast delar av året och då vill de arbeta så mycket som möjligt under denna period. Eftersom de däremellan tar månadslånga arbetsuppehåll ”de bara försvinner” så får de heller inte rätt till semester och sjuklön. Der är en  mycket stor personalomsättning och de anställda hinner ofta inte arbeta så länge att de får ta del av dessa förmåner.  Securitas har ca 14 000 anställda  i Indien.  Bolaget uppger att de har haft en deö problem med sin Indiska verksamhet, Walsons, (som enligt Indiska regler är ett delägarskap) genom att löneutbetalningarnqa har varit oregelbundna. De uppgav att de nu har kommit tillrätta med dessa problem.

Nästa steg är att kontrollera vad företaget har för riktlinjer och policy för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Enligt Securitas uppförandekod ska ”Securitas ska följa tillämpliga arbetstidsregler enligt nationell lagstiftning eller bransch-standard.” Av Securitas uppförandekod framgår också att lönestrategin är att ”höja lönerna till en nivå som uppgår till eller överträffar vad som ses som en ”lön att leva på”. Löner och andra förmåner ska åtminstone ligga på den lagenliga minimilönen eller lägstanivå i branschen.”  Vi har bett företaget att kommentera detta i relation till arbetsvillkoren i Indien.

En fråga jag fått idag är om vi nu ”säljer innehavet direkt”. Svaret är att vi inte arbetar på det sättet. Vi vill helst vara kvar och använda vårt inflytande till att påverka företaget att rätta till eventuella missförhållanden. Vi kommer nu att ha en löpande kontakt och fortsätta att samla in information. Vi försöker till exempel få tag på den enkätundersökning som enligt uppgift gjorts bland anställda i Indien.

Vi ska framöver berätta här på bloggen hur det går.

I år vill vi veta vad våra kunder tycker och från och med idag kan ni rösta på vår hemsida om vilken fråga som är viktigast för er.

Carina har tidigare berättat om den här idén på di.se och då sagt:

Jag har gått på många stämmor genom åren och kan konstatera att det långt ifrån alltid är så relevanta frågor som ställs. Jag tycker det borde ställas betydligt fler frågor ifrån de institutionella ägarna kring verksamheten i bolagen.

De tre ämnesområden ni kan välja mellan är mänskliga rättigheter, jämställdhet och bonusar. Ni kan också skicka in egna förslag på frågor som ni tycker att vi ska ställa.

Och kom ihåg att vi representerar och röstar för alla pengar vi förvaltar, vare sig det är pensionssparande eller försäkringspremier.

Slutligen vill jag också säga BRA JOBBAT till webbgänget och till Richard som fått fram det så snyggt. Rösta här!

/Emilie Westholm