Vi älskar kanske inte journalisterna alltid, men att skjuta på pianisten är inte en bra strategi.

Ericsson de senaste 10 åren Källa E24

Den orange grafen visar Ericsson aktien, den blåa OMX30. Långsiktiga aktieägare i Ericsson är mao ett hårt prövat släkte. Det är därför välkommet att Ericsson får en ny ordförande som har en lång och gedigen erfarenhet.  Om det är rätt sorts erfarenhet det återstår att se. En faktor som talar för Johansson är att han under sina år i Volvo Lastvagnar har identifierat klimat och miljö som en strategiskt viktig faktor för framtiden. Thinking Ahead är en slags vision som Ericsson i bland haft problem med att leva upp till.  Här kan Johansson säkert bidra.

Problemet med utnämningen av Leif Johansson är i stället att det är ännu ett tydligt tecken på att antalet kandidater till denna typ av viktiga ledaruppdrag är begränsat. Sverige är ett litet land med ett livaktigt näringsliv så då måste man ibland ”återvinna” personer både en och två gånger.  Låt oss hoppas att just denna recycling blir en av de lyckosamma. Återänvändning är resurssparande men ibland behövs det nyskapande som nytt blod kan medföra. Ett gott råd till Johansson är att han omedelbart byter ut sin mobiltelefon mot en Iphone eller en Samsung android. Han har enligt egen uppgift ”alltid” haft Ericssonmobiler och detta innebär att han missat en hel del finesser som kunder uppskattar.

Nu längtar jag efter våren och till Tivoli! Tänk er att sitta i solen och mumsa i sig en stor strut med glass, sylt och fløde…

/Emilie Westholm

Forskning visar faktiskt att ju bättre människor får det ekonomiskt, desto mindre roll spelar den extra tusenlappen för prestationen. Mer pengar kan till och med leda till en sämre prestation! De bästa prestationerna skapas av de som känner att det finns en mening med deras arbete, inte nödvändigtvis för att de får bra betalt för det. Eller ens något betalt för det.

Den här fantastiska videon mejlades till oss via Folksam.se där du kan vara med och rösta om vad vi ska fråga vid vårens årsstämmor. Kolla! Rätt häftigt va? Och du som skickade länken till oss – tack!

Click here to view the embedded video.

/Emilie Westholm

I år vill vi veta vad våra kunder tycker och från och med idag kan ni rösta på vår hemsida om vilken fråga som är viktigast för er.

Carina har tidigare berättat om den här idén på di.se och då sagt:

Jag har gått på många stämmor genom åren och kan konstatera att det långt ifrån alltid är så relevanta frågor som ställs. Jag tycker det borde ställas betydligt fler frågor ifrån de institutionella ägarna kring verksamheten i bolagen.

De tre ämnesområden ni kan välja mellan är mänskliga rättigheter, jämställdhet och bonusar. Ni kan också skicka in egna förslag på frågor som ni tycker att vi ska ställa.

Och kom ihåg att vi representerar och röstar för alla pengar vi förvaltar, vare sig det är pensionssparande eller försäkringspremier.

Slutligen vill jag också säga BRA JOBBAT till webbgänget och till Richard som fått fram det så snyggt. Rösta här!

/Emilie Westholm

Bonusar i banker och finansbolag har med rätta kritiserats hårt de senaste åren.   Ett av problem ligger i själva namnet BONUS.  ”Bonus”  signalerar att någon ges en  en belöning för goda prestationer -  vilket förefaller något i otakt med hur  vissa banker har presterat under de senaste åren.

I själva verket har bonusarna inte alls varit en belöning  för goda prestationer. Istället har det varit en form av  rörlig lön. Ersättningspolicyn för en bank säger ofta att ”Lönen består av en fast och en rörlig komponent. Den flexibla komponenten minskar om företaget presterar sämre, vilket den har gjort för de flesta banker under de senaste åren.

Om bankerna skulle klara av det pedagogiska tricket att  byta namn på sina ”bonusar” till något som ”flexibel lön” så skulle kanske förståelsen blan kunder och aktieägare öka. Det finns även andra fördelar med ett mer renodlat rörligt lönesystem.  Flexibel lön är avsett att motivera människor,  och hindrar dem från att lämna företaget.  Jag tror vi skulle kunna dra nytta av de anställdas bredvilja att godta den här typen av system. Det är inte många andra yrkeskategorier som så lättvindigt har accepterat sådana kraftiga lönesänkningar som blir resultatet av att man har en stor del av lönen rörlig. Tänk bara på vad som skulle hända om man föreslog detta för t ex flygbolag.

Rörliga lönesystem måste dock användas med stor försiktighet så att man inte får ovälkomna effekter. Forskning har t ex visat att markanta löneskillnader inom ett team är direkt skadligt för prestationen genom att laget som sådant då presterar sämre (Matt Bloom). Inte ens extremt hög lön förefaller vara verkningsfullt för individer – människor med löner inom mer normala gränser presterar bättre (Dan Ariely).
När nu Finansinspektionen presenterar de nya regelverket för ersättningar inom den finansiella sektorn har man en chans att omarbeta lönesystemen på ett förnuftigt sätt. Genom att utgå från fast lön och lägga tydliga gränser för hur stor del som ska kunna vara rörlig i förhållande till den, inte dra sig för att låsa in stora delar av den rörliga lönen ett par år och betala en del av den rörliga lönen i aktier så har nu branschen ett unikt tillfälle att putsa upp sin image och återfå en del av det för den finansiella sektorn så viktiga förtroendet.

Ekholm försökte prata generellt om belöningssystem och om att ”det är så här det ser ut”, men fick motfrågor kring den ersättning just han fått i jämförelse med vad aktieägarna sett i avkastning under samma tid. Inte helt lätt.

Men han hade faktiskt kunnat ge ett annat svar: 

Det var inte jag som fattade beslut om nivån på min ersättning, det var styrelsen. Så har ni frågor kring de här 110 miljonerna så får ni ta det med styrelseledamöterna. Tack och hej.

För oavsett hur orimligt mycket pengar Ekholm har dragit in och vad vi anser om det så kan vi inte komma ifrån att någon annan än han själv bär det yttersta ansvaret för det. Styrelsen, och i förlängningen aktieägarna.

Det är dock inte första gången en vd får försvara sin höga lön, och lär inte bli den sista. Men jag önskar att vi oftare kunde få höra styrelsernas ordförande motivera ersättningsnivåerna och att journalisterna ställde rätt personer till svars för de beslut de fattat.

/Emilie Westholm

En snabb google övertygar mig om att denna dress code inte står i överenstämmelse med vad som hänger på galgarna. För mig blir det antignen ”business” eller ”chic”. Kommer också att tänka på den sanslösa hístorien om klädkoden i UBS. I finanskrisens efterdyningar tog de sig tid och formulerade ett 43 sidigt dokument där det framgick att kvinnor skulle bära kvinnor att bära hudfärgade underkläder och kjolar som sträcker sig 5cm nedanför knäet. De uppmanas också att när de besöker frisören alltid fråga sig: ”Är detta ett frisyr som passar min ålder?”  Undrar om man får klä sig i ”business chic” dress på den lustiga banken.

Docenten menar att vi borde ha beaktat huruvida företagen själva vet vilken kompetens just de behöver för att möta sina specifika utmaningar som t ex utländsk konkurrens eller strukturomvandling. Här är han något på spåren. Problemet är just att det finns ett och annat att önska beträffande styrelseledamöternas självinsikt på detta plan. 

Michaël Berglund Executive Search  har faktiskt undersöktdenna fråga och funnit att VD:arna i bolagen är långt ifrån nöjda med sina styrelserf.  Bara hälften av VD:ar som svarat i deras undersökning anser att styrelsen har kompetens och erfarenheter för att utveckla bolagets strategiska arbete. De tycker också att för lite tid sätts av för att diskutera företagets strategi.  Styrelseordförandena är dock väldigt nöjda med sin egen kompetens. Här är 89 procent nöjda.

Styrelseutvärderingsföretaget Boardment har gjort liknande studier och funnit samma något självgoda tendens. Ledamöterna bedömer sitt egna arbete som utomordentligt gott.  (De manliga styrelseledamöterna tenderar att värdera sina insatser något högre än kvinnliga ledamöter).

Detta väcker frågan om det verkligen är rätt personer som sitter i svenska styrelser eller om ambitionsnivån och självkritiken hos styrelsen ligger på rätt nivå.

Folksams Kompetensindes 2010 gör inte anspråk på att ge en helt uttömmande bild av hur det är ställt med kompetensnivån i styrelserna. Vi har undersöktkompetensen hos drygt 3 300 ledamöter i 255 bolags styrelser och ledningsgrupper medutgångspunkt från de uppgifter som anges i företagens årsredovisningar. Några mer detaljerade beskrivningar över vilket kompetensbagage de olika personerna medför finns inte att tillgå. Detta hindrar naturligtvis inte att detta skulle kunna göras, något för Institutet för Näringslivsforskning ?  Institutet, där docenten håller hus i vardagen, är finansierat av Svenskt Näringsliv  och har en gedigen erfarenhet av näringslivs forskning och skulle säkerligen kunna ge ett vetenskapligt perspektiv på den komplicerade frågan om varför manliga civilekonomer i medelåldern är de personer som är mest lämpade att styra och leda våra företag. Docenten är  visserligen enligt sin beskrivning mest intresserad av Income and wealth inequality; Taxation; Historical financial development; Sports economics men det finns kanske någon annan bland de 20 männen och 3 kvinnorna i forskarstaben som skulle kunna finna detta ämne intressant.

Det finns ett skämt som lyder: Vilka var de första styrelseledamöterna i historien?

Svar: De tre vise männen i Bibeln. De var medelålders män med tid över, de var klädda i dyra kläder, och de visste inte riktigt var de var på väg?

Riktigt så illa är det inte i våra svenska börsbolag men en luttrad aktieägare kan nog ändå känna igen så mycket att man drar på smilbanden. De högsta ledningarna i våra företag är en inflytelserik och viktig grupp människor. Deras beslut och därmed kompetens är i många fall av stor betydelse för samhällsutvecklingen iallmänhet och pensionsspararnas väl och ve i synnerhet. Det är därför av största vikt att de personer som innehar dessa poster har rätt kompetens för uppdraget. Kompetens är förmågan att utföra en viss uppgift, handling eller funktion framgångsrikt.

Den senaste finanskrisen har återuppväckt intresset för styrelsens sammansättning . Kan styrelseledamöterna verkligen tillföra den vägledning och kontroll som deras mandat formellt kräver? Är sammansättningen av styrelse av betydelse för ett företags resultat? Folksams Kompetensindex 2010 är ett försök att utforska denna viktiga fråga. Vi har undersökt kompetensen hos drygt 3 300 ledamöter i 255 bolags styrelser och ledningsgrupper med utgångspunkt från de uppgifter som anges i företagens årsredovisningar.

Bilden som framträder liknar i mycket historien om de vise männen. Det är en homogen gruppdär kriterierna för tillhörighet är ensidiga. Den manliga dominansen är kompakt och andelen kvinnor som anses besitta rätt kvalifikationer är uppenbarligen mycket begränsad