En nackdel är att processen ofta kräver lång tid för att de riktigt goda resultaten ska visa sig. Det tar tid att förmå företagen att inse fördelarna med att engagera sig i en dialog med de av sina ägare som ställer andra krav än de rent finansiella. Det finns dock gott om exempel på att företagsledare så småningom ser fördelarna med att ha en nära dialog med sina ägare också när det gäller bolagsansvar. Det kan resultera i viktiga förändringar som företaget kan använda i sitt bygge av företagskultur . Även innan de riktigt tydliga resultaten dröjer ger ofta dialogen positiva fördelar genom att företagen tar klagomål på allvar och hantera dem på ett tillförlitligt och snabbt sätt. De lyssnar mer och lär från dialogen med ägare och andra intressenter.

Alternativet till att engagera sig i en företagsdialog är välja att sälja av innehavet när ett företag inte lever upp till kraven på socialt- och miljömässigt ansvarstagande. Vi på Folksam tvingas från tid till annan att välja denna väg när vi inte får någon positiv respons . När endast uteslutning återstår finns inte längre någon möjlighet att påverka framåt utan endast att bestraffa tidigare handlingar.

Daniel Sachs  som är vd för investmentbolaget Proventus och ordförande i Daniel Sachs stiftelse har skrivit ett intressant debattinlägg i Expressen där han understryker vikten av att näringslivet tar ansvar för mångfaldsfrågorna i samhället. Han pekar på flera viktiga uppgifter för näringslivet. Att sätta sig på läktaren och avstå från att påverka är i detta sammanhang samma sak som att ge upp.

Jakten på olja har ett högt pris. Särskilt påtagligt är detta när olja och gas letas och bryts i känsliga områden som politiskt instabila länder, i Kanadas urskogar eller djupt nere under havsbotten. Eftersom Folksam har investeringar i flera oljebolag inklusive Lundin Petroleum arbetar vi intensivt med att försöka påverka bolagen att bli bättre på riskhantering och för att få dem att ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet. Folksams strategi är att det lönar sig försöka att påverka bolagen. När den siste etiskt engagerade investeraren säljer finns det ingen kvar som kan ställa krav. Bra beteende är dessutom ofta lönsamt på lite längre sikt eftersom det uppskattas av både anställda och kunder.

När vi på Folksams avdelning för Ansvarsfullt ägande utvärderar hur vi på bästa sätt ska tillvara ta våra pensionssparares intressen ur ett etiskt perspektiv så är det viktigt att det finns relevant information att tillgå.  I Lundin Petroleum fallet finns det flera rapporter som pekar på att det är olämpligt att bedriva oljerelaterad verksamhet i politiskt känsliga länder därför att det kan spä på och förvärra pågående  konflikter. Det finns dock inga oberoende rapporter från t ex FN systemet som slår fast att företaget skulle ha begått några brott mot humanitär rätt.  När vi tittar på företaget  så har vi kommit fram att Lundin Petroleum har en något lägre nivå av social beredskap än genomsnittsföretaget i branschen men man har fastställt policys som täcker alla de centrala sociala riskerna, som hälsa och säkerhet, rättvisa anställningsvillkor, tvångsarbete, föreningsfrihet, löner, samhällsengagemang, korruption , praxis säkerhet och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Lundin Petroleum har  också undertecknat FN: s Global Compact. De skulle dock kunna bli bättre på att rapportera hur de leverupp till sina åtaganden. När man inledde sina aktiviteter i Etiopien samlade Lundin Petroleum 65 klanledare från det berörda området  till ett dagslångt möte i september 2007. Mötet bekräftade att befolkningen önskade att Lundin Petroleum skulle bedriva prospekteringsverksamhet, att den beväpnade oppositionsrörelsen ONLF inte var närvarande i områdena och representerade inte  befolkningarnas åsikter.

Lundin Petroleum uppger att de journalister, som nu är fängslade i Etiopien  för att på plats granska Lundin Petroleums tidigare aktiviteter där,  inte någon gång varit i kontakt med dem om detta. De menar att det inte finns något företaget kan göra för de fängslade journalisterna. Det är inte bolaget Lundin Petroleum som är aktiva i Etiopien i dagsläget. det är istället  ett annat bolag, Africa Oil. Bland Afrika Oils ägare finns samma ägare familjen Lundin,  men det är inte samma företag.

Tidigare har både Filmaren Maj Wechselmann och författaren och skribenten Kerstin Lundell menar att de i sina respektive resercharbete har fått fram vittnesmål från personer som blivit drabbade. Detta är naturligvis oroande och det är också information som vi tar på största allvar. För oss innebär det att vi åter har inlett en dialog med företaget. Lundin Petroleum menar fortfarande att det inte  finns  anledning att rikta kritik mot dem.  De  ser anklagelserna som  politiskt motiverade och främst riktade mot Carl Bildt.   De menar att innan man gick in i Sudan gjordes en omfattande analys, även av CSR, och de fann då inte skäl att avstå. 

Kritiken mot Carl Bildt och Lundinföretagen har varit hård.  Förra sommaren drog den svenske åklagaren, Magnus Elving  igång en förundersökning kring misstänkt brott mot folkrätten. Anledningen var  European Coalition on Oil in Sudan, ECOS. rapport ”Unpaid debt”. Över 10 000 människor dödades och nära 200.000 tvingades på flykt i södra Sudan under 1997—2003. Sudanesiska soldater i samarbete med milisangrep och jagade bort civilbefolkningen i områden för att bolagen skulle kunna utvinna olja, enligt rapporten.  Rapporten hävdar inte att Lundin Petroleum utförde inte några övergrepp men menar att man hyrde in sudanesiska officerare för att bekämpa andra milisgruppersom försökte stoppa oljeutvinningen. Än så länge finns ingen information att tillgå om hur det går med åtalet. När jag pratat med företaget har de skarpt tillbakavisat alla anklagelser. Dessutom har de inte längre några aktiviteter i Sudan. Vi följer åklagarmyndighetens utredning med intresse men de har meddelat att utredningen ”kan ta flera år”.

Jag delar GT:s uppfattning men jag tycker samtidigt att Carl Bildt har en poäng i sitt resonemang. Ger man sig in i politiskt instabila och rent av farliga länder så måste man vidta andra skyddsåtgärdet än att anlita väpnade rebellstyrkor eller regimens militärer som livvakt. Detta gäller dock inte endast journalister utan även de företag som gjort till sin affärside att exploatera naturresurser eller arbetskraft i denna typ av länder.  Jakten på olja har ett högt pris. Särskilt påtagligt är detta när olja och gas letas och bryts i känsliga områden som politiskt instabila länder, i Kanadas urskogar eller djupt nere under havsbotten.  Det är aldrig acceptabelt att företgen i dessa sammanhang använder sig av våldsmetoder. Vare sig våldet utförs av regimer eller rebeller.

Att Carl Bildt hoppade av politiken och blev företagsledare i Lundin gruppen var friskt och intressant. Ian Lundin har sagt att Carl Bildt var resande i fred och inte i olja. När en politiker återanvänder sin  erfarenhet i en börsstyrelse kan det vitalisera  på ett sätt som den ganska snävt utvalda  grupp som normalt befolkar styrelserna inte alltid kan.   När man som Carl Bildt dessutom gjort resan tillbaka till politiken kan erfarenheter från näringslivet dessutom befrukta politiken.   Hans erfarenheter från näringslivet i allmänhet och Lundin i synnerhet gör honom därför särskilt lämpad för att kunna ingripa i fallet med de fängslade journalisterna.

Kritiken mot Carl Bildt och Lundinföretagen har varit hård. Både filmaren  Maj Wechselmann och författaren och skribenten Kerstin Lundell menar att de i sina respektive resercharbete har fått fram vittnesmål från personer som blivit drabbade hårt och som ställer Lundin till ansvar för detta. Detta har varit oroande och Folksam har därför åter igen inledett en dialog med företaget. Lundin Petroleum menar fortfarande att det inte  finns  anledning att rikta kritik mot dem.  De  ser anklagelserna som  politiskt motiverade och främst riktade mot Carl Bildt.    Innan man gick in i Sudan gjordes en omfattande analys, även av CSR, och de fann då inte skäl att avstå. 

Lundin Petroleum uppger att de journalister som nu är fängslade i Ethiopien  för att på plats granska dem  inte någon gång varit i kontakt med dem om detta.  Lundin Petroleum har varit sparsamma  med att bemöta anklagelser som riktats mot dem men den 13:e oktober så kommer Ian Lundin att delta vid en konferens  anordnad av Näringslivets Internationella Råd och där tala om sina erfarenheter de anklagelserna som riktats mot dem. Detta är bra.  Det som skiljer Sverige från många andra länder är att det hos oss finns möjlighet att ha en öppen diskussion. Lundin gör rätt i att ta detta tillfälle att lägga fram sin syn.  Kritik som inte bemöts blir lätt till en vedertagen sanning.

Detta är egenskaper jag tycker man kan kräva av en ordförande i ett större bolag, noterat eller offentligt ägt.

Ordföranden har en central roll. Ledarskapsförmåga är ofta viktigare än formell kompetens. En 60 årig persons utbildning är i sig inte så avgörande eftersom den i  i de allra flesta fall passerat bäst för datum med god marginal.

Styrelser är en ägarfråga. Vill ägaren så kan den sätta in sin 18 åriga dotter eller sin åldriga far. Det är därför vi måste våga prata om kravet på kompetens och inte kapitulera för vissa ägares särintressen.

Ägaren måste också förbereda sig. För att veta vilken styrelse behöver ha måste man veta vad man vill med bolaget genom att  blicka framåt och inte bakåt. Ägaren behöver fråga sig – Vad vill vi ska hända med bolaget de närmsta 10 åren? Då faller sig kompetenskraven ganska naturligt.

Ericsson är mycket framstående när det gäller företagsansvar. Både när det gäller interna regelverk och extern rapportering. I sin uppförandekod skriver man bland annat att Ericsson ska, förutom att efterleva alla tillämpliga lagar, regler och standarder i de länder där man verkar, ska alla Ericssons enheter, bolag och anställda leva upp till Ericssons UPPFÖRANDEKOD (Code of Conduct), även i de fall kodens krav är mer långtgående än nationella lagar och förordningar. Detta är mycket bra eftersom det tydligt visar på en grundläggande respekt för humanitära värden. Min fråga gäller tillämpningen av denna princip.

VD:s svar var inte så upplyftande. Han tar frågan på stort allvar och  de följer alla lagar och förordningar.  Visst finns avlyssning inbyggd i systemen men att det är mer positivt än negativt för demokratiutvecklingen att man är med i Vitryssland och bygger upp komunikationsstrukturen.

Ericsson borde ändå kunna göra mer. Skyddet för yttrandefrihet och integritet är ett gemensamt problem för hela internet- och telekombranschen. En gemensam uppförandekod skulle kunna göra stor skillnad när det gäller att hålla stånd i diktaturer. Ett skulle kunna vara att Ericsson går in i Global Network Initiative GNI. Det är ett bra sätt för telekomföretagen att samarbeta för ökad respekt för mänskliga rättigheter. 

Mer info om bland annat Vitryssland hos Östgruppen , Svenska Ambassaden, SIDA, Stiftelsen Vitryssland, Jarl Hjalmarsons Stiftelse.