Offentlig utfrågning i riksdagen om nya regler för internationell företagsbeskattning

2016-06-17-PHOTO-00000029

Var? Riksdagens första kammarsal

När? 16 juni

Deltagare: Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Folksam, finansminister Magdalena Andersson, Hanna Nilsson PwC, Krister Andersson Svenskt Näringsliv, Karin Pilsäter TCO, Bertil Wiman Uppsala Universitet, Yvonne Bertlin AstraZeneca AB, Joakim Fällman Scania, Andreas Nordin ABB, riksdagens skatteutskott och näringsutskott.

Bakgrund: Reglerna för internationell beskattning av multinationella företag är under snabb utveckling. Såväl OECD som EU har lagt fram förslag på förändringar av reglerna som påverkar i vilket land skatt ska betalas.

OECD:s rekommendationer på området Skattebaserodering och vinstförflyttning – BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) har arbetats fram på initiativ av G20-länderna.

Skatt ska länkas till var värdet i företaget skapas. Det betyder att information om värdekedjan och land för land-rapportering blir nödvändig. Därför är regler som gäller koncernintern prissättning helt centrala och dessa riktlinjer är redan på plats från OECD. Andra viktiga områden är harmonisering av rätten till ränteavdrag, användning av sk hybrider och CFC-regler.*

Frågan om hur BEPS rekommendationer ska implementeras kvarstår. Såväl nationella lagar som dubbelbeskattningsavtal behöver ändras. Många länder har börjat arbeta med detta men det skiljer sig åt hur långt man kommit.

Även EU har ett projekt mot skatteflykt: ATAP (anti tax avoidance package). Paketet innehåller ett direktiv om skatteflykt och innehåller sex delar. Förutom ränteavdrag, hybrider och CFC, som liknar BEPS men inte med total överensstämmelse, finns ytterligare tre delar som avser beskattning av aktievinster, uttagsbeskattning och en generell skatteflyktsregel. Direktivet måste antas enhälligt av alla 28 EU-länder och måste därför implementeras i nationell rätt.

Vad sa Folksam: Carina Lundberg Markow sa att globaliseringen redan ställer jättestora krav på företagens skattefunktion och att en harmonisering och tydlighet i skatteregler skulle gynna företagen på sikt. För utvecklingsländer skulle transparens vara särskilt värdefullt. I många utvecklingsländer finns stora naturresurser men inte alla har en välfungerande demokrati, utan det förekommer både korruption och missbruk av skatteintäkter. Ett sätt är att låta ljuset komma in. En organisation som driver just denna fråga är Publish what you pay. Transparens ger företagen mer förtroende i lokalsamhällen och även hos pensionssparare. För investerare blir det lättare att analysera företagen. Globala företag skulle på detta sätt inte få fördel jämfört med dem som bara verkar på en marknad.

Vad sa finansministern: Magdalena Andersson sa att enligt BEPS ska land för land-rapportering innebär att skattemyndigheter ska dela information men att den inte ska vara offentlig. Det finns ett initiativ inom EU-kommissionen som är för öppen land för land-rapportering men Sveriges regering är negativ till detta för att det kan innebära problem för europeisk konkurrenskraft.

Aggressiv skatteplanering skadar ekonomin: Försvagar offentliga finanser, skadar den fria konkurrensen, ökar ojämlikhet och underminerar skattemoralen. Fenomenet beräknas undandra 4-10 procent av de totala globala bolagsskatteintäkterna. I EU är Sverige ett av de fem länder där det är svårast att ägna sig åt aggressiv skatteplanerande medan det är lättast i Nederländerna, Belgien, Cypern och Malta.

Vad sa andra:

Krister Andersson, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, betonade att företag på små marknader kommer att bli förlorare när skatt i större utsträckning ska tas ut där varan säljs. Dels i form av minskad intäkt från bolagsskatter, dels för att bolagen får incitament att flytta kostnader (alltså arbetstillfällen) till de länder där bolagsskatten ska betalas, för att minska denna. Dessutom är det fel att fokusera på de 5% av bolagsskatter som inte kommer rätt pga skatteflykt, det mesta av detta är skatteflykt från USA. Momsundandragande är ett större problem än bolagsskatt i Europa – 15% betalas inte..

Yvonne Bertlin, CFO AstraZeneca AB, var positiv till målen med BEPS och ATAP och ett mer samordnat regelverk. Det är dock viktigt att EU inte går längre än BEPS, både av konkurrensskäl och för att det räcker med ett regelverk. Hennes önskan var att man tittar på Storbritannien som en förebild. En sak som hon särskilt lyfte fram är att en tvingande tvistlösningsmekanism med lösning inom två år är ett måste.

Andreas Nordin, skattechef på ABB i Sverige, tog särskilt upp att förändringarna i synen på värdeskapande kommer att kräva fler fasta driftställen i utlandet. ABB har sin expertis i Sverige men många projekt i andra länder. Ibland har man ett fast driftställe där, ibland inte, beroende på komplexitet i projektet. När man fattar beslut om fast driftställe tittar man på regelefterlevnad totalt, inte bara på skatter. När det gäller ränteavdrag var han odelat positiv till BEPS; Sverige har idag svårtolkade regler och därför blir det bättre med BEPS, förutsatt att Sverige inte går längre och inte använder dagens regler som komplement.

* Hybrider=arrangemang som skattkyldiga utnyttjar för att minimera eller undgå beskattning genom att länder klassificerar finansiella instrument på olika sätt i skattehänseende.

* CFC-regler=Controlled Foreign Corporation. Reglerna ska motverka att multinationella koncerner för att minska eller undgå beskattning etablerar dotterbolag i lågbeskattade jurisdiktioner till vilka vissa inkomster kan fördelas.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *