Frukostseminarium om Montreal Carbon Pledge

Text & foto: Helena Hjeltström Bredberg

 

Montreal Carbon Pledge innebär att investerare (till exempel Folksam) förbinder sig att redovisa klimatfotavtrycket i sin aktieportfölj. Folksam är ett av företagen som har undertecknat initiativet och Tredje AP-fonden är ett annat. Svenska kyrkan har däremot valt att inte skriva under Montreal Carbon Pledge. Är det här med att mäta klimatfotavtrycket i sina investeringar en bra grej eller inte? Frågan diskuterades på ett frukostseminarium som Carina Lundberg Markow med kollegor bjöd in till i veckan. Utöver Carina var tre talare inbjudna för att ge sin syn på saken.

Att redovisa – bra eller dåligt?

Gunnela Hahn, chef för ansvarsfulla investeringar på Svenska kyrkan, säger att de redan vet att de har lågt avtryck i sin portfölj eftersom de utesluter bolag inom kol, olja, gas och gruvverksamhet och säger att de därför inte har något behov av att mäta och redovisa. För dem är det viktigare att investera i lösningarna – exempelvis vattenrening, energieffektivisering och grön energi – än att redovisa ett lågt koldioxidavtryck i sin portfölj. Hon menar att siffrorna som redovisas inte kan användas till att jämföra bolag – det finns för många faktorer att ta hänsyn till.

Det här med att det inte är så enkelt att bara mäta och jämföra blir tydligt när några exempel dras.  Säg att vi skulle investera i ett företag som tillverkar solpaneler. Att tillverka solpaneler ger antagligen ett ganska stort koldioxidavtryck, men när väl solpanelen kommer i bruk är det bra för miljön. Om man å andra sidan investerar i ett finansiellt bolag får man lågt avtryck, men bolaget i sig kanske ägnar sig åt att låna ut pengar till riktiga miljöbovar?

Peter Lundkvist (Tredje AP-fonden) Gunnela Hahn (Svenska kyrkan) Carina och Magnus Emfel (WWF)

Det finns fler exempel. Ett bolag som har outsourcat delar av sin verksamhet ger mindre avtryck än ett som har allt i egen regi – även om de skulle ägna sig åt exakt samma verksamhet. Man måste helt enkelt kolla på hela leverantörskedjan för att se ett bolags klimatrisker.

Carina tar stålindustrin som exempel. Om man bygger en bro i stål ger det antagligen ett tungt koldioxidavtryck, men man får lång livslängd på bron. Om man bygger en bro i trä gäller det omvända – lågt avtryck, ”men man kanske inte vill ha Essinge-leden i trä” som Carina säger. SSAB som jobbar med lättviktsstål ger ett tungt avtryck om man har dem i sin portfölj, men samtidigt bidrar de till lättare bilar.

Ja, så där kan man hålla på och fundera. Det är inte lätt att avgöra vad som är bäst vid första anblicken och att lägst siffra i en mätning inte nödvändigtvis betyder att man är ”bäst” ur miljösynpunkt.

– Det är svårt, men det gör det för den skull inte dåligt, säger Carina. Det här är en början och ett sätt att tänka. Man får ta det för vad det är och vara försiktig med att använda siffrorna för att jämföra.

Etiska risker = finansiella risker

Carina säger att Folksam och KPA Pension tittar på ”de tre M:en” – människor, miljö och mutor (affärsetik), men att vi även borde ha ett fjärde M – money. Avkastningen får inte glömmas bort, det är ju det som är meningen med att man sparar. Etik eller avkastning – det ena behöver inte utesluta det andra. Tvärt om. Förra året bestämde Folksam att avinvestera i bolag med stort kolberoende.

”Brunkol känns inte som framtidens affärssuccé”, konstaterar Carina.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *