CSR är den röda vänsterns trojanska häst

Under den så kallade Politikerveckan/Almedalsveckan får Sveriges alla politiskt engagerade, lobbyister, säljare och konsulter möjlighet att träffas. Det sker under seminarier, paneldebatter men minst lika mycket under de spontana möten som uppstår då man hamnar bredvid någon man känner. Som i sin tur sitter bredvid någon de känner. Och där, mitt bland alla möten, uppstår ofta de intressanta och spännande diskussioner som sällan rapporteras eller presenteras vidare.

Vid ett sådant möte träffade vi i somras några tyckare och tänkare som milt uttryckt inte riktigt delade vår uppfattning om hur påverkan kan se ut. Där någonstans, reciterades uttryck som att ”CSR är den röda vänsterns trojanska häst” och att Greenpeaceaktivister är ”Grönsakskommunister”.

Röd trojansk häst

Med den inställningen är det klart att representanter från Folksams grupp för Ägarstyrning kanske inte direkt har möjlighet att nå hela vägen fram och förklara vitsen och vinsten av ömsesidiga bolag. Eller att påverkan bäst bedrivs i form av dialog. Utan här gäller det att ducka för de verbala smockorna och någorlunda diplomatiskt förklara varför vi ändå kan gå till arbetet med rent samvete och med hopp om en förändrad och bättre värld.

Faktum är att de är ytterst få personer som möter oss på detta sätt. Istället för Folksam överlag mycket beröm för det gedigna och uthålliga arbete som vi ägnar oss åt när det gäller påverkan av bolag. Det handlar till syvende och sist om hur vi kan förklara för våra kunder, våra ägare, varför det är en bra idé att inte bara förränta spararnas och ägarnas pengar på bästa sätt, utan att även göra det på ett långsiktigt hållbart sätt. Helt i linje med Folksams vision. Det tycker vi att vi gör, och att vända sig till dessa lite mer… motsträviga men engagerade personer brukar oftast sluta i att de faktiskt förstår varför vi gör detta. Och att det är bra att vi gör det.

Med nästan 300 miljarder kronor i förvaltat kapital är Folksam en av Sveriges största institutionella ägare. Vi har genom vår storlek, och de många människor som vi direkt och indirekt företräder, en möjlighet att göra skillnad; att få företag att lyssna på oss.

Så när vi nu sitter och småfnittrar åt de penibla verbala tjuvnypen så vet vi att vårt samvete i alla fall är rätt. Frågan är om detsamma gäller för den som sa det?

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *