Kvinnnan som hatar män?

Det har kommit några kommentarer med anledning av att jag skrev om jämställdhet. De kommer alltid när jag tar upp det ämnet. Jag menar nu inte de vettiga inlägg och synpunkter som syns  här på bloggen utan sådana som faller för snuskfiltret. De går ofta ut på att jag måste vara en manshatande rabiatfeminist som inte har fått, ja ni vet. Inget kunde vara felaktigare. visserligen har jag en viss dragning åt det folkilska hållet men jag  kan försäkra att detta är helt könsobundet.

De män jag har träffat på, både privat och i yrket har till 99 procent varit av det hyggliga slaget. En del har jag faktiskt blivit riktigt förtjust i. De gånger förtjusningen slagit över i ren passion har föremålen varit helt och fullt manliga det kan jag försäkra. Numera är jag dessutom gift med en förträfflig karl. Upplysningsvis för vissa av kommentatorernas bästa så är han 198 cm lång och en bit över 100 kg  både i vikt och i bänkpress.

Visst finns det skillnader mellan M & Q. Skillnader som troligen är både biologiskt betingade och socialt inlärda. Men betänk att det samma gäller mellan individer.  Den största skillnaden finns  dock den mellan bra och dåliga mäniskor. Men jag säger som Ingemar Stenmark:

Det är ingen vits att försöka förklara för nått för nån som inget begrip

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

Inga kommentarer

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *