Rullbandet kan få bankerna att gå sämre

Vi har sett det förut. Specialistavdelninar inom finansiellabolag som gör exeptionellt goda resultat på kort sikt medan resten av firmans resultat försvunnit ner i ett svart hål. Specialisterna får bonus, resultatlön, tantiem, gratifikationer eller kort sagt rejält med flis medan kolleger får sparken och aktieägare indragen utdelning och vesen kursutveckling.

Är detta rätt? Tja, i rent juridisk mening så är det självklart att en ingången löneöverenskommelse ska hållas men dessa firmor får ofta betala ett högt pris när de håller vad de lovat sina specialister. Som skäl för att ha denna typ av ersättningar framförs ofta att ” det är praxis i branschen” och ”vi måste ha det såhär för att kunna konkurrera om de bästa medarbetarna”. Det ska med andra ord löna sig för firman och dess aktieägare.  Det förefaller vara en logisk tankekjedja; hög lön, attraktiv arbetsplats, nöjda medarbetare som jobbar skjortan av sig borde ge hög vinst och därmed klirr i aktieägarnas kassa.  Problemet är bara att det inte finns många exempel på att detta resonemang stämmer. Hela den finansiella krisen motsäger resonemanget.

Det som är bra är att det kommer fram i ljuset genom att man numera redovisar rörliga löner tydligare. Bonus är nämligen som champinjoner, de trivs bäst i mörker.

Bonusproblemen är dock inte ett isolerat Swedbank eller SEB problem. Det finns i hela branschen fortfarande system som inte riktigt håller för att lyftas fram i ljuset. Systemen måste helt enkelt konstrueras om. Konstigheter som att specialister kan lyfta bonus pg av ett kortsiktigt tradingresultat i egen portfölj framstår inte som speciellt begåvat med tanke på vad som hänt i firmor som förfinat just sådan system. Att ge en VD möjlighet att pensionera sig vid 55 års ålder med en livsvarig årlig pension om 8 millar är nog en variant som SHB:s egen seglande Arne von Anka kommer att få vara rätt ensam om.

Som aktieägare och pensionssparare vill jag ha ändamålsenliga belöningssystem som premierar långsiktig relativ överavkastning inte kortsiktigt speck eller vansinnes utlåning. Jag tror att de firmor som har modet att införa dessa enkla principer kommer att bli vinnare. Det är nämligen inte alltid snabbvägen är den snabbaste. Vetenskapsradion rapporterade idag om några matematiker  vid Princeton som hade räknat på om det verkligen lönade sig att ta rullbanden fram till gaten på flygplatser. Det gjorde det inte, det går snabbare att gå bredvid!

För övrigt tyckte min man att det var hysteriskt roligt när han kikade över min axel och såg att talespersonerna för två av bankerna heter Back och Backtemar. Passande namn tyckte han och skrattade rått trots att jag försökte intyga att båda herrarna är hederliga och begåvade.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

2 kommentarer

Ivar

Det som är tråkigt i hela Bonus tjafset är att man bara premierar topparna.

Om en Firma går bra så borde hela firman få glädje av Bonusen, såväl städare som Vaktmästare, backofficepersonal och andra tjänstemän bidrar i högsta grad till att de så kallade specialisterna kan ro in stålar.

Sätt specialisten i ett skitit mörkt rum i källaren uatn tillgång till telefon och dator, hur mycket pengar kan han tjäna då?
Nä just det….

Länkar till detta inlägg

Läs mer om denna funktion

» BankBonusBlåst. Igen. Adepterna

[…] Jag har skrivit om det förut och ska inte upprepa mig. Jag hänvisar istället till en blogg av Carina Lundberg Markow. En ovanligt vettig analys av bankbonusfenomenet. Etiketter: bank • bonus • incitament […]

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *